Tjoho, nu är det fredag igen!

Japp, mina dagar är väldigt sköna just nu. Stella två år och jag umgås mycket. Hennes varma lite kladdiga hand i min, när vi går och letar efter bär att äta. Stella sitter på mormors tofflor, eftersom hon är nakenfis och så pekar hon vilka bär mormor ska plocka. Helst ska det vara hallon så klart. Hon tackar artigt för varje hallon hon får och pekar och grymtar uppfodrande när hon ser hallon jag ska plocka åt henne.  Vi promenerar med en varsin dockvagn och dramatiserar att vi är i en park och försöker njuta av gräsmattan, men det går ju inte eftersom våra bäbisar (som oavsett hur många de än är, heter Nova) skriker och vi måste fortsätta vår promenad till ett café och dricka kaffe. Om och om igen går vi samma tur med dockvagnarna.Ingen annan människa kan få mig till att göra allt jag kan, som för henne. Hennes leende, hennes hand i min och jag är beredd att ta ner månen om så behövs.

Idag sov Nova på mitt bröst. Först är hon orolig och gör lite kryprörelser med benen. Efter en stund får hon hicka. Sen slutar hickan och hon suckar till och så känner jag hur hon slappnar av i hela kroppen. Den där känslan när hon ligger där helt värnlös och avslappnad. Jag har fått hennes förtroende och hon litar på mig.