Idag har jag promenerat en kilometer. Hälften på slät mark och hälften i skog på ojämnt underlag. Tack och lov mötte jag ingen som behövde se min märkliga gångstil. Lite ragglande trots korta steg och blicken stelt framåt, precis som på en väldigt onykter person.
Jag har också kastat lite boll, vilket var väldigt utmanande för yrseln. Sen gjorde jag några övningar med gummiband. Jag blev riktigt uppåt över att jag klarade rätt bra att balansera på ett ben. Mitt knep är att jag spänner blicken stenhårt på något samtidigt som jag sträcker ena benet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar