Ikväll sprang Marlene och jag intervaller 10 stycken enminuters med 20 sekunder gåvila mellan. Usch vad jobbigt det var! Men skönt efteråt. Intervaller är nödvändiga, om jag någon gång ska få upp tempot lite.
Vi kände båda av pollen, men kämpade på. Om jag hade varit ensam, hade jag säkert fuskat på ett eller annat sätt. Med Marlene fuskar man inte! Hon såg till så vi spurtade under sista minuten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar