Mors dag

Man skulle ju kunna tro att man på mors dag, skulle sitta på vilstol i en syrenberså sippande på jordgubbssaft med en god bok i handen. Nej, skulle inte tro det va! Jag har städat hela huset, hängt tvätt, städat altanen, klippt gräset, klippt buskar, diskat och så har mina döttrar varit här. Mina underbara döttrar som jag är så stolt över. De kom med blommor, vin och ett fint halssmycke med deras namn graverade. Jag fick också blommor av min man och en grensåg. 

Min man bjöd oss alla på mat: kycklingpaj, grönsaker, kall sås och painriche. Småbarnen fick pasta och köttbullar. Det var tillräckligt varmt för att sitta ute och äta glass. 

Kosläpp i Strömtorp

I eftermiddags var Petra, Sofie, Steffanie, småtjejerna och jag på kosläpp. Det var blåsigt, regnigt och soligt om vartannat. Typiskt aprilväder i slutet på maj. Kossorna var glada och spralliga. Kalvarna var supersöta! 

På hemvägen hoppade jag in på Rusta och köpte klädkrokar till lilla hallen. Min man har satt golvlister på hallen övervåningen och dörrfoder i lilla hallen. Det närmar sig avslut! 

Lite padel igen

Jämnt, jämnt mellan mammorna och barnen, men de vann igen. När vi leder blir vi så spralliga att vi tappar fokus, skrattar och då passar barnen på att slå skruvade bollar, hemskt svåra bollar som är otagbara. De är mästare på att placera bollarna där vi inte hinner ta dem. Dessutom hade Petra hål i racket idag. I varje fall påstod hon det.

Vrede och sorg

Vi är för dåliga på att ta ansvar för människor som lider av skadligt bruk och beroende. Alla vet att det finns ett skadligt bruk och beroende, men ingen gör något för att ta tag i det. I bästa fall tittar man bort, låtsas att man inte ser. I värsta fall eldar man på och deltar själv i det skadliga bruket och beroendet. Det gör mig så förbannad!

Arbetsgivaren har ett stort ansvar. Varför tar man inte det ansvaret? Kanske för att arbetskamrater håller den som har skadligt bruk och beroende om ryggen. Man ljuger, man säger att man inte vet säkert, att man inte vill blanda sig i.  Ändå pratar man om det bakom ryggen på den drabbade. Man kanske kostar på sig att tycka att hen ska rycka upp sig, ta tag i sitt liv. Det gör mig så förbannad!

Ju längre man befinner sig från det svåra, desto lättare är det att ha en djärv åsikt om det. 

Så sorgligt att en människa går bort i förtid. En människa som inte får se sina barn och barnbarn mer. Så ledsamt! Ingen skulle behöva dö av skadligt bruk och beroende, om vi bara tog vårt ansvar, mitt och ditt och signalerar i tid! Det gör mig så oerhört ledsen att vi har misslyckats! Så ledsen, så ledsen.

Hallgolv lagt!

Det är nästan så jag inte tror det är sant att vi äntligen lagt hallgolvet på övervåningen. Jag skulle lägga och min man såga, men det kändes inte som jag la så många golvplankor, eftersom det var trixigt då det är snett och vint här. Gammalt hus helt enkelt, som inte har räta väggar eller golv för den delen. I vissa rum rullar en kula eller boll även när man försöker lägga den still. Så min man fick lägga en hel del plank ändå.

En morgon i gymmet

Marlene och jag tränade tillsammans på gymmet idag. Konstigt nog hade jag inte tappat så mycket styrka under de här veckorna jag inte tränat ordentligt. Musklerna håller sig tydligen mer alerta än konditionen, kan jsg konstatera. 

Båda två upplever att styrketräning slår all annan träning när det gäller välmående. Vi tar i och utbrister efter varje set "gud vad bra det känns, inget slår den här känslan!"

Vi tränade rygg, rumpa, baksida ben, framsida ben, mage och sen var vi löjligt nöjda med oss själva,  ha, ha. Jag upptäckte dock att Sofie tjuvtränade i padelhallen med en kompis. Inte ok för oss mammor att se/höra talas om!

Luften blir lätt att andas

Dagarna rusar fram och ignorerar min önskan att vara i nuet, att njuta av våren. Nu regnar det och allt känns så fräscht. Naturen blir sköljd från pollen. Luften blir lätt att andas. Blommor och knopp får ännu klarare färger. Var jag än tittar i trädgården, är det som att se en vacker tavla. Tack och lov att vi har trädgård!

Idag ska jag och Camilla på utflykt efter jobbet. I morgon är det ledig dag och då planerar jag bland annat att lägga golv på övervåningen (hallen). Min man mäter, räknar, sågar och jag lägger golvet. När det sista är gjort i den här renoveringen kommer jag att jubla av glädje! 

Nu börjar jag bli yngre

Japp! Ikväll blev det ett intervallpass tillsammans med Marlene. Det kändes riktigt bra och efteråt kunde jag konstatera att jag enligt pulsklockan blivit fyra år yngre, från 79 till 75 år. Den lilla förbättringen kom i rättan tid, när motivationen började tryta. 

Idag fick jag ihop många steg tack vare att jag promenerade till och från jobbet samt tog en lunchpromenad. Det känns lyxigt att vara ute så mycket som möjligt i vårvädret. Dessutom är det så vackert i naturen nu. Jag kopplar av när jag promenerar samtidigt som jag får energi. 

Söndagsutflykt och joggingtur

I förmiddags var Ing-Marie och jag på utflykt till Tant Grön. Vi fikade, beundrade alla växter och de söta lammungarna som gick i en hage full av maskrosor. När jag kom hem målade jag några lister. Renoveringen är inte färdig än. Tålamod är hemmafixarens bästa vän, så att säga. Idag målade jag klart väggarna i lilla hallen, så nu kan jag stryka det från listan. 

Ikväll tog jag en joggingtur. Jag kämpar för att få bättre kondition. Som vanligt har jag förväntningar på att förbättringen ska ske snabbt. När det inte sker börjar jag undra över orsakerna. Tränar jag fel? Är det allergin som gör att det går trögt,  eller är det rester av förkylningen som spökar? Många frågor utan svar. Tiden kanske ger svar så småningom. 

Inga bilder från joggingturen idag, utan det blir lite bilder från blommor i vår trädgård.