Idag har jag bakat bruna bröd och vaniljkakor. De senare är avskyvärt svåra att baka ut. De fastnar i kaveln och när jag använder mer mjöl blir degen smulig. Grrr! Bruna bröden är däremot gudomligt lätta. Jag rullar dem som köttbullar och doppar dem i pärlsocker: klart!
Jag har också hållt på med mitt pepparkaksprojekt: den lilla byn. Nu är alla delar dekorerade, så i morgon ska jag prova att bygga ihop dem. Det blir nog en prövning...
Efter lunch stack jag ut för att springa intervaller. Uppvärmning först i lugn takt, sen sprang jag åtta intervaller och joggade hem. Så skönt att kunna springa mitt på dagen i dagsljus på en vardag! När jag är ledig har jag dessutom mer energi till träningen. Så idag kändes intervallerna bra, trots att jag gjort både utfall och knäböj på morgonens gympass.
På eftermiddagen hälsade jag på Sofie och tjejerna. Stella hade skrivit namnskyltar till varje plats vid fikabordet. Sofie bjöd påkladdkakemuffins, glass med chokladsås och supergoda hemmagjorda kolor.
Aldrig någonsin tidigare har jag haft semester i november. I år har jag det och njuter av att kunna pyssla i lugn och ro med julmusik på hög volym. Igår bakade jag bullar och lussebröd. Så pysslade jag med julbyn av pepparkakor, jag ska försöka få ihop.
I morse tränade Camilla och jag som vanligt. Vi varvade pulldowns och utfall med kettlebell. Sen blev det benpress, axelpress och bicep curl. När jag kom hem provade jag de nya fotvänliga skorna jag beställt. De heter Walkers, ortopediska promenadskor. Jag misstänker att de inte är mer ortopediska än andra skor. Men de är rymliga och har bra dämpning. De är också uppbyggda i hålfoten. Det enda negativa är färgen...
För många år sedan fick jag en julkaktus av min pappa på min namnsdag. Då hade den gula blommor. Men ju fler år som gått, desto vitare har den blivit och i år går blommorna i ljusrosa ton. Precis lagom till den 25 november började den blomma i år. Det känns som om pappa ger mig i namnsdagshälsning igen. En gåva som blivit ett fint minne av min snälla pappa. Jag har många blommor kvar som jag fått av min mamma. Men det här är den enda blomman jag fått av pappa.
Söndag och dags för långpass. Det var underkylt och glashalt på vissa ställen trots att det var någon plusgrad i luften. Dessutom var det en sorts blöt dimma som hängde som ett lock. Benen kändes tunga igen och jag tror det beror på att jag är snuvig just nu.
Jag bestämde mig för att ta två varv på spåret. Men tidigt in på spåret upptäckte jag två personer som stod stilla och fotograferade. När jag kikade åt det håll de riktade fokus åt, upptäckte jag en älg som låg och vilade. Självklart stannade även jag och fotade innan jag fortsatte framåt. Men jag hade ingen lust att ta ett till varv och chansa på att älgen fortfarande var vilande. Så det blev lite omvägar innan jag var färdig med passet.
Tungt och kämpigt, men skönt att det är gjort!
Igår kväll blev vi bjudna på mat av Katta och Kent. Det är alltid uppskattat att bli bjuden på mat, men än mer en fredag när man är lite trött och sliten. Plötsligt fick jag ny energi för att vi hade så trevligt. Lång vänskap som känns enkel, även när vi ses lite oregelbundet. Det har ju varit lite si och med socialt umgänge under ett par år, i varje fall inomhus. Tänk vad skönt det är att pandemins begränsningar är borta!
Idag startade jag dagen med ett kort styrkepass och därefter padel på tre. Vi spelade dock bara i cirka en halvtimme. Sen åkte vi och fikade istället.
Efter lunch åkte Steffanie, Sofie och jag till Sara, där även Lisa var. Vi höll på med lite olika julförberedelser. Lisa och Steffanie gjorde chokladgodis. Sofie och Sara gjorde knäck. Sofie bakade pepparkakor som Sara dekorerade. Jag gjorde ett pepparkakshus.
Vi åt ost och kex. Det är så mysigt att ha tjejträff. Lisa som är Saras kusin, blir som den fjärde systern. Hon är otroligt snäll och omtänksam och rolig. Vi är så glada att hon ingår i vår familj.
Ikväll blev det bara en kort joggingtur. Jag var så himla trött efter en superlång arbetsdag. I morse var jag nämligen väldigt tidigt på jobbet. Men i morgon är det fredag och jag slutar tidigare. Dessutom är vi bortbjudna på mat i morgon kväll av Katta och Kent. Det blir mysigt!
Förutom helgen att se fram emot, har jag semester måndag och tisdag. Då ska jag baka, spela hög musik och ha det härligt.
Jag går till och från jobbet nu, när det är blaskigt. Dessutom har jag inte fixat punkteringen på min cykel heller. Fördelen med det är, att jag får mer vardagsmotion med fler steg.
Marlene och jag gymmade efter jobbet. Smidigt att vi båda har när dit från våra arbetsplatser. Idag tränade vi bänkpress, låg rodd, baksida ben, benpress, höftlyft och magcrunches. Nästan en timme tog passet.
I morse tränade Camilla och jag. Uppvärmning med kabeldrag inledde vi med. Därefter blev det tricep press, hantel curl, hantel press, pulldowns och knäböj. Vi gjorde dessutom en övning för rumpan i maskin. Fyrtio minuter höll vi på.
Sedan Kinna rådde mig att regelbundet stretcha axeln, har det gått så himla bra med alla axelövningar och bänkpress. Säkert har det minskade padelspelet också en viss betydelse. Men jag känner tydligt när jag gör hantelövningar att jag är svagare i höger arm/sida. Därför är det bra att göra fler övningar för de små muskelgrupperna där.
Under lunchen promenerade jag hem. Om jag inte varit i tidsnöd, hade jag njutit mer av promenaden. Nu fick jag halvspringa bitvis, blev svettig. Sen kastade jag i mig lunchen och promenerade till kommunstyrelsen för att få 1,5 timme ekonomiutbildning.
Vid 17-tiden gav jag mig iväg på en joggingtur. Temperaturen låg på nollan och jag valde att springa i mina vanliga Asics. Jag har inga skor med dubbar. Jag har hört för många skräckhistorier om folk som vridit sönder sina knän, när skon suttit fast i is och snö. Dessutom upplever jag märkligt nog att det är mindre halt att springa än att gå. Jag halkar när jag går, men inte när jag springer. Kanske för att jag är så tung!
Det gick i alla fall finfint att springa och ikväll kändes det lättare än i söndags, tack och lov!
Förra året vid den här tiden övervägde jag att söka min nuvarande tjänst. Då hade jag bara jobbat i tre månader i Örebro. Jag trivdes med arbetsplatsen, chefen, kollegorna men var innerligt trött på att skriva pedagogiska utredningar. Jag minns att jag bollade med Malin under en aw, hur jag skulle göra: vara kvar som specialpedagogeller söka tjänsten som biträdanderektor.
Jag sökte och fick tjänsten. Första tre månaderna upplevde jag att jag inte kunde bidra med mycket, eftersom vuxenutbildningen är en helt annan skolform än grundskolan. Ibland gick jag hem och gnisslade tänder i frustration över allt jag inte begrep. Ibland gick jag hem i ett lyckorus. Gradvis fick jag kunskap om allt nytt och en dag märkte jag att jag känner mig trygg i de flesta delar av jobbet.
Tack och lov att jag vågade ta steget och byta jobb/yrkesroll!
 |
| Foto från aw:n med Malin för ett år sedan. |
Ännu en bra träningsvecka är slut. Jag har fått ihop fem styrkepass, tre löppass men mycket lite vardagsmotion. Punktering på cykeln har satt stopp för cyklande och det är kämpigt att släpa på alla träningskläder och skor gåendes. Så det har blivit mer bilresor än vanligt under veckan. Förmodligen är det därför också som jag har orkat träna så många pass.
Sömnen har också haft bra kvalitet under veckan. Sömn och träning är det jag prioriterar mest. Men även proteinrik kost, eftersom jag vill bygga muskler.
Igår morse tränade Camilla och jag bänkpress, pulldowns, knäböj och bensänkningar (mage). I morse tränade Kinna och jag kabeldrag, rodd, sittande hantel curl, hantel press, benspark bakåt och tricep press. Kroppen kändes och känns fortfarande otroligt mjuk efter morgonens pass. Det känns som om jag har fått massage. Det är skönt att träna de små musklerna!
Efteråt köpte vi med frukost från McDonalds och myste tillsammans med Sara, William och min man. En härlig start på helgen!
Kinna var snäll och följde med på kvällens springtur. Jag använde pannlampa i skogen på väg till spåret. Men det var ändå svårt att se upp för rötter och stenar.
Efter turen bjöd Kinna hem mig på supergod middag och efterrätt. Mysigt att sitta och umgås i lugn och ro. Enda felet är att klockan går så fort, särskilt för mig som prioriterar sömn. Ikväll var det värt lite sömnbrist.
Nu har jag skärpt mig med sömnen igen och lagt mig i tid. I natt sov jag längre än 8 timmar och kvaliteten var 100 %. Det är en ren slump att det sammanfaller med en period av dålig boktillgång... Nej, visst sover jag betydligt längre, när jag inte har en bra bok. Så kanske det blir sämre sömn hädanefter, eftersom jag just idag fick en bokleverans.
God sömn minskar risken för psykisk ohälsa, ökar immunförsvaret och framförallt gör mig på superbra humör. Idag styrketränade Marlene och jag efter jobbet. Vi började med att maxa i bänkpress och jag klarade 40 kilo. Sen gjorde vi assisterande chins, en benmaskin, en magmaskin och knäböj. Passet tog 50 min och vi var väldigt nöjda med oss själva efteråt.
