Årets första utomhusfika intogs idag hos Sofie och David. Sofie bjöd på nybakade bullar och kaffe. Tjejerna drack varm O'boy och åt mackor. Stella åkte snowracer och Nova pulka. Idag var det fantastiskt före, så det var lätt att dra dem. Stella gungade lite också. En timme var vi ute medan solen långsamt sänkte sig. En fin eftermiddag med mys och umgänge.
Camilla och jag tog en promenad under förmiddagen. Trots att det var minus 12 grader ute, hade ingen av oss mössa på sig. I solen var det helt ok och det var helt vindstilla. Dessutom klarar jag inte av att ha mössa på mig. Det blir så varmt och så kliar det infernaliskt i hårbotten. Om jag hade joggat, hade jag tagit mössa. När jag går värmer håret tillräckligt bra.
Solen skiner in genom fönstren och allt damm blir skamlöst synligt. För att göra den nödvändiga städningen lite roligare, möblerar jag om lite och byter dukar. Vårt matbord gjorde runt, genom att ta bort iläggsskivorna. Min man är inte förtjust i det, men håller med om att rummet blir luftigare.
Kan man vara onaturligt förtjust i dukar? I sådana fall är jag det. Den duk jag omsorgsfullt strök idag, har min mamma broderat in ett G i. Duken är ytterst besvärlig att få slät. Men varje mimut jag står där strykande, tänker jag på henne och hur många gånger hon har gjort samma sak. Hur lyckades hon hålla den fläckfri, undrar jag? Själv spiller jag eller så rinner det stearin så det blir fläckar. Trots galltvål och diverse fläckborttagningsmedel, har mina dukar minst en fläck.
När jag ser dukar på loppisar som påminner om mammas eller min farmors dukar, köper jag dem utan att blinka. Förvaringen av dukar sväller och när jag rensar ut, blir det de nya dukarna, utan associationer som ryker.
Idag tog jag även fram en vas av keramik som mamma gjort. Lite fusktulpaner lyser upp. I morgon är det februari månad och sista vintermånaden.
Egentligen hade jag inte tänkt att fortsätta vara medlem på gymmet. Men idag köpte jag ett år till. Sofie vill träna när det är möjligt, så jag hakade på. I värsta fall får jag se det som att jag stödjer ett företag på orten.
Tre böcker har jag klickat hem idag från Bokus. Jag har tre presentkort jag fått i julklapp och dem har jag också tänkt att använda i vår lokala bokhandel. Böcker är det bästa jag vet! Igår läste jag ur min sista nya pocket. Så nu ska jag läsa min nya bok om yoga. Jag har bara bläddrat lite i den än, men gillar redan det jag läst.
Ikväll bestämde jag mig för att ta tag i träningen ordentligt igen! Just idag var det fortfarande ljust när jag kom hem från jobbet. Äntligen kände jag det där pirret och längtan efter att styrketräna. Kanske var det begynnande vårkänslor, vem vet? Jag tog i alla fall vara på den känslan och bestämde mig för att köra ett kort styrkepass med kettlebells. Det måste gå snabbt att få fram redskap, annars blir det omständligt.
Jag gjorde axelpress (10 st x 3 set) och knäböj (6 st x 3 set) med 8 kg kettlebell, marklyft med 12 kg vardera kettlebells (20 st x 3 set). Det tog 16 minuter och sen darrade mina ben- och ryggmuskler.
Ett fjuttigt pass kan man tycka. Men när tröskeln är låg blir det av och det gäller att börja smått och öka. Jag är i alla fall glad att vara igång igen.
iNu för tiden får man glädja sig åt den lilla spänning man får i denna coronatrista vardag. För mig är det cyklingen som just nu får stå för spänning och utmaning. Även om jag har dubbdäck på framhjulet, är det stundtals slirigt när gamla cykelspår frusit till och jag vinglar till lite i spåret. Ibland känns det som cykeln går på räls. Ibland är isen knölig av alla fotspår. Bakdäcket slirar till lite och jag flinar lättat varje gång jag klarar att räta upp cykeln igen. Idag lyckades varenda växel trilla ur i en uppförsbacke och jag trampade plötsligt hysteriskt snabbt. Skrattade högt eftersom jag insåg hur tokigt det måste ha sett ut. Men jag klarade mig helskinnad både till och från jobbet. Faktum är att jag blir lite sugen på att prova att cykla mountainbike.
På kvällen gick Anette och jag 6 kilometer. Det blev kallare och kallare, men vi höll ett rätt bra tempo.
 |
| Min väg till jobbet men bilden är tagen 2019 |
I torsdags kom Sara och William hit. När de är här bor de i ett rum i källaren som har plats för dubbelsäng, spjälsäng och leksaker. De blir inte störda av oss och inte vi av dem. En perfekt lösning för oss alla. Om några dagar börjar Sara jobba igen och Jeremy kommer vara föräldraledig. William går nu, men det känns ändå skönt att han inte börjar förskolan förrän i april.
Vi har myst hela helgen och umgåtts. Jag har struntat i träning och bara njutit av att umgås. Bäst att passa på när tillfälle ges!
Anette och jag gick en långpromenad och i mitten av den ungefär, sprang vi fem backintervaller. Idag kändes det bra igen och med andra ord, lite lättare. Sen promenerade vi raskt och det allra sista vi gjorde, var att springa uppför en riktigt brant backe alldeles utanför Anettes hus. Så var promenaden slut och jag körde bil hem.
Min höft har gett sig till känna efter skidåkningen. Jag tror inte det var just den som gjorde att smärtan blossade upp igen, utan mer att det blev droppen. Nu har jag minskat på promenaderna och löpningen och är smärtfri igen. Hoppas det håller i sig.
Idag har jag hjälpt en kompis att måla om ett rum. Det blev superfint. Tänk att lite färg kan göra så stor skillnad! Nu är jag taggad för att även starta projekt här hemma. Källartrappan har jag länge varit sugen på att sätta igång med. Idag är den i trä, med gammalt lack och många, många färgfläckar. Både fläckar och lack behöver tas bort och därefter behöver trappan behandlas med något.
Roligt att bli sugen på nya projekt hemma. Snart är det dags att beställa blomfröer och fundera över vad som ska göras i trädgården. Men först ska vi njuta av vintern, så länge den varar. Vi ska få mildare väder på tisdag.
Åh, vad härligt väder det har varit idag! Stella var här på besök och vi åkte pulka i trädgården, lekte och myste. När vi skjutsade hem henne strax efter tre, var jag riktigt trött. Men här hemma återstod städning och att ta hand om tvätten. Tråkigt, men nu är det gjort!
 |
| Fruktsallad med grädde som mellis |
I natt hade jag en riktig gräslig natt med dålig sömn. Dels var jag pigg efter skidturen, dels värkte höften lite under natten. Hur jag än vände och vred på mig, kunde jag inte slappna av. När jag slutligen gick upp kände jag mig trött och bestämde mig där och då, för att skippa kvällens intervallpass.
Jag skippade också promenaden till och från jobbet och tog bilen. När jag kom hem gjorde jag lite olika stretchövningar. Jag har träningsvärk insida lår efter skidturen. Så det var behövligt med stretch för min stela kropp.
Just nu känner jag mig inte tröttare än vanligt, men jag har bestämt mig för att lägga mig tidigt ikväll, så jag är fräsch i morgon.
 |
| Aj, aj det här gjorde ont! |
