Solen skiner in genom fönstren och allt damm blir skamlöst synligt. För att göra den nödvändiga städningen lite roligare, möblerar jag om lite och byter dukar. Vårt matbord gjorde runt, genom att ta bort iläggsskivorna. Min man är inte förtjust i det, men håller med om att rummet blir luftigare.
Kan man vara onaturligt förtjust i dukar? I sådana fall är jag det. Den duk jag omsorgsfullt strök idag, har min mamma broderat in ett G i. Duken är ytterst besvärlig att få slät. Men varje mimut jag står där strykande, tänker jag på henne och hur många gånger hon har gjort samma sak. Hur lyckades hon hålla den fläckfri, undrar jag? Själv spiller jag eller så rinner det stearin så det blir fläckar. Trots galltvål och diverse fläckborttagningsmedel, har mina dukar minst en fläck.
När jag ser dukar på loppisar som påminner om mammas eller min farmors dukar, köper jag dem utan att blinka. Förvaringen av dukar sväller och när jag rensar ut, blir det de nya dukarna, utan associationer som ryker.
Idag tog jag även fram en vas av keramik som mamma gjort. Lite fusktulpaner lyser upp. I morgon är det februari månad och sista vintermånaden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar