Intervaller och promenad

Ikväll blev det intervaller igen. Den här gången fick jag sällskap av Kinna. Två kilometer med intervaller och därefter en promenad. Drygt 20 000 steg har jag skrapat ihop idag. När vädret är fint, tar jag en runda på lunchen. Så med promenad till och från bussen i Örebro och lunchturen får jag ihop en timmes promenad sammanlagt. Här hemma cyklar jag till och från bussen. Så lite cykling får jag också till varje dag, dock väldigt kort cykeltur. 

Maxad söndag!

Idag kände jag mig riktigt pigg. Tur var det, eftersom det blev en väldigt aktiv dag. Först var Kinna och jag på gymmet halv nio. Vid tio åkte min man och jag till Örebro och kikade på vilket innertak vi ska ha på altanen. 

När vi kom hem åt vi lunch och jag bakade en toscakaka, blåbärspaj och en hallonpaj. Sen klippte jag gräset. Herregud vad högt det växt! Det är nästan så jag blir sugen på att smaka på gräset. Det ser så saftigt och grönt ut. Än så länge har jag låtit bli, ha, ha. Fortfarande blommar det lite här och var i trädgården. Jag älskar de ängsblommor som slagit ut. De ser till och med bra ut i bukett.

Klockan tre kom alla tjejer och David på fika. Barnbarnen håller igång alla vuxna. Sara och William stannade längst och jag lyckades bli av med några krukväxter som Sara tar med till sitt jobb. 

När de hade åkt tog jag en springtur. Två kilometer uppvärmning och därefter 10 backintervaller. Svetten rann över kinderna så det kändes som om jag grät. Så skönt att få ta i lite! 

Eftersom det är söndag, har jag ägnat resten av kvällen åt att stryka kläder. I morgon kväll ska jag ut och äta i Örebro med några kollegor. Mysigt!

Se det från den ljusa sidan

Vissa människor är optimistiska och andra mer pessimistiska, eller som de själva brukar påpeka; realistiska. Första gången jag insåg att jag är optimistiskt lagd, var när jag pluggade till lärare. Jag och en klasskamrat gick från ena byggnaden på Örebro universitet till caféet. Den här dagen blåste det kraftigt ute, som det ofta gör i Örebro. Min klasskamrat sa " usch vad det blåser!", och jag svarade " tur att det är medvind i alla fall ". Då brast det för min klasskamrat och  hon sa "måste du alltid vara så positiv!?". Jag blev alldeles häpen, eftersom jag fram tills dess inte insett att jag även sån person som ofta ser möjligheter istället för hinder. 

Med det sagt, är det inte så att jag inte förstår hur påfrestande min inställning kan vara för andra, så kallade "realister". Eftersom det är precis lika påfrestande för mig att höra att det inte kommer gå av någon eller flera anledningar. De där människorna som syrran och jag ibland brukar härma i korus med orden "det går aldrig". Skönt alla gånger man kan påpeka att det visst gick, och om det inte gick, har jag i alla fall haft roligt eller lärt mig något på vägen. Något som de "realistiska" sällan förstår syftet med.

Ingen frukost på trappan idag, men förra helgen
njöt jag av det. Kanske skiner det upp lite i eftermiddag. Det vore härligt!

Mormorstid

Idag har jag hämtat William från föris. Han är helt slut på eftermiddagarna när han varit där. Trots att jag kom kvart i tre, var han så trött. Det är skönt för honom att komma hem till lugnet. 

Det tar 25 minuter max, att gå från jobbet till hans förskola. En behaglig promenad. Eftersom jag slutade redan 14.20, kunde jag kosta på mig att gå, annars hade jag tagit en elsparkcykel. De finns överallt i Örebro. 

Underbart väder!

Vilket underbart väder vi har haft idag! Jag tog mig en promenad på lunchen bara för att njuta av vädret lite extra. När jag kom hem blev det en joggingtur och en promenad. Så idag har jag tagit 20 000 steg, trots att jag cyklade till och från bussen i Karlskoga. 

Att åka buss är väldigt avkopplande. Bussarna har hittills aldrig varit fulla, utan alla som vill sitter ensamma. Det enda störande med bussresor är när någon pratar i telefon. Alla som pratar i telefon blir så högljudda, vilket är störande. Som tur är, är det få som talar i telefon. De flesta slumrar under bussturen. 

I morgon ska jag hämta William på föris. Förmodligen kommer jag åka elsparkcykel från jobbet och dit, så jag snabbt är på plats. 

Min helg

Lördag morgon var vi barnvakter till Stella och Nova. Sofie och David körde bort delar av deras äppelträd som plötsligt hade brakat ner. Sorgligt när ett fint träd plötsligt tappar stora grenar. Just den där grenen gav fin skugga i deras trädgård.

När vi åkte hem ägnade jag mig åt trädgårdsarbete. Min nya rundel av tegelstenar fick jord och så satte jag bland annat några astrar där. Rådjur ska tydligen inte gilla att äta dem. Det är bra, för just nu äter de alla rosknoppar de kommer åt.

På kvällen hade vi matgäster och det var väldigt trevligt. Vi gick och la oss efter tolv. Som vanligt vaknar jag ändå tidigt. Idag kände jag mig lite krasslig. Men Sofie och jag tog en liten tur och fotograferade lite. När jag kom hem la jag mig och sov en stund. 

På eftermiddagen åkte min man och jag och hälsade på Sara och William. En bra helg med andra ord, då vi har lyckats umgåtts med alla barnbarn. I bilen hem tänkte jag att jag mådde så bra att jag skulle kunna träna. Men så somnade jag i bilen. Kanske håller jag på att bli förkyld?