Grym träningsvärk!

Åh, vilken träningsvärk jag har i rygg och ben idag! Som tur är gick Kinna och jag en långpromenad ikväll. Det gjorde i alla fall att benmusklerna mjukades upp. Men ryggen är ohjälpligt stel. Hoppas den känns bättre i morgon. Fast dag två brukar ju vara värre.

Vi myste lite ikväll också då min man lagade pizza åt oss. Skönt att sitta och äta och prata med god mat och levande ljus så här på en onsdag. Man behöver inte alltid vänta med myset till helgen, tycker jag. Fast man måste ha ork och lust, annars blir det inte mysigt.

Att ställa om lite

Vad är viktigt i livet? För mig är familjen viktig och för att jag ska ha kraft och ork till den, behöver jag vara i bra skick. Därför bestämde jag mig för att ställa om lite, för att göra det enklare för mig själv. Det innebär att jag har avsagt mig uppdraget som biträdande rektor  om 30 %. Jag hamnade nämligen i den där typiska fällan att fortsätta jobba 100 % som specialpedagog och samtidigt arbeta mer än 30 % som biträdande. Det gick inte ihop. Nu är jag tillbaka på heltid som specialpedagog och det känns som en lättnad.  

Idag har jag till exempel promenerat till och från jobbet i godan ro, istället för att cykla som en tok för att hinna ha mer arbetstid på jobbet. När jag kom hem hade jag ork kvar till att träna. Det blev höftlyft,  utfall, knäböj, armhävningar, axelpress, hantelrodd, plankan och fällkniv. 

Det var längesen jag tränade så mycket ben. Eftersom jag har haft problem med höften har jag fokuserat på överkroppen. Men nu känns höften mer och mer stabil (ta i trä!). 

Strövtåg i hembygden

 Ikväll var Camilla och jag och promenerade i Degerfors. Vi växte båda upp där fast i olika områden. Jag tar med mig henne till mina hemtrakter och hon till sina. Fast med den skillnaden att jag känner till hennes hemtrakter, medan mina är relativt okända för henne. Det blev en rask promenad om 80 minuter där hon berättade olika barndoms- och ungdomsminnen. 

Det var en välbehövlig promenad för mig som suttit blick still i timmar idag på jobbet. Avskyr sådana dagar eftersom det känns som om kroppen förfaller och humöret sjunker. Men ibland kommer man helt enkelt inte undan.

Söndag

 Så är det söndag igen och efter en bilresa, är vi hemma. Som vanligt har jag tagit tag i praktiska saker hemma, som städning och tvätt. Jag funderar på hur jag ska lägga upp veckans aktiviteter.

Nu börjar det bli allt mörkare om kvällarna och jag känner fler och fler impulser till mer stillasittande aktiviteter. Men man får inte glömma bort att det är mysigt att promenera i mörkret. På något underligt sätt kan man känna sig mer privat och ensam då. Inte särskilt många känner igen en, när man går i mörkret, särskilt om man har mössa på sig.

Här kommer ytterligare ett par bilder till från helgen.

Födelsedagsfirande

Under helgen är vi i Göteborg för att fira Sara som fyller 34 år. Vi åkte allihopa,  utom småtjejerna som farmor tog hand om. Det har blivit mycket ätande på restaurang, många skratt och mycket värme. Att samlas hela familjen är bland det bästa jag vet. För 34 år sen anade jag inte att jag skulle sitta här idag med tre döttrar, svärsoner och barnbarn. Den där känslan av samhörighet är rätt oslagbar. Så roligt att vi kan umgås allihopa och att vi uppskattar det. 

Lille William växer så det knakar. Nu krumbuktar han sig och ålar sig i knät. Drygt nio månader är han. Han är väldigt lik sin mamma som liten.

När det drömmiga blir en mardröm

Ikväll skulle jag äntligen få visa Åsjöleden för Kinna. Med en temperatur om 19 grader, vindstilla och lite sol var förutsättningarna helt perfekta. Kinna hade dessutom med sig en var sin chokladbar som vi skulle avnjuta på någon trevlig plats. Allt var upplagt för en riktig drömmig vandring. Det var inte ens klaffsigt på stigen där det kan vara det, utan torrt och fint.

Visst började det bra, men efter cirka 20 minuters vandring började mardrömmen. Vi blev invaderade av älgflugor. Det var som taget ur Hitchcocks film Fåglarna, fast med älgflugor. Våra ryggar var täckta, det kröp i ansiktet och i huvudet. Vi stannade och åt hastigt barsen. Sen plockade vi flugor från varandra och innanför våra tröjor. Vi beslöt oss för att vända. I ett allt mer ökande tempo forcerade vi framåt, samtidigt som vi plockade bort flugor som krälade på oss. Flera gånger trodde vi att vi inbillade oss när det killade till, men nej då, ännu ett par flugor. Vi kom fram till bilen, plockade av oss jackor och dödade flugor som kröp på jackorna och oss och satte oss i bilen. Under bilresan hem vinglade jag över vägen då jag plockade flugor. Kinna hojtade "du måste döda dem! Annars kommer de tillbaka ". 

När jag kom hem tvättade jag håret tre gånger och kammade hårt mot hårbotten så skalpen ömmade. Tre flugor dödade jag i duschen. Jag tog på mig skrubhsndskar och skrubbade hela kroppen med tvål. Sen blåste jag håret med fönen på det varmaste, så nu måste väl alla jädra flugor vara utrotade! 

Det här med vandring i skogen, det skiter vi allt i tills det blivit minusgrader!

Bettskena, mammografi och träning

 Ja idag hämtade jag bettskenan. Hoppas den hjälper mot mitt tandgnissel! Alltför ofta har jag vaknat om nätterna och haft ont i tänderna på grund av gnisslet. Jag har gnisslat tänder sen jag var liten, så jag har inget hopp om att jag ska slita. Nästan exakt 3000:- kostade bettskenan. Dyrt men nödvändigt!

I eftermiddags var jag till USÖ på mammografi. Det är inte helt behagligt, men viktigt. I det här fallet tycker jag det är fantastiskt att mammografi är gratis. Personalen är så himla gulliga där, trots att kvinnor kommer och blir undersökta på löpande band. På hemvägen lyckades jag köra fel och trasslade mig runt i Örebro. Men till slut kom jag rätt, tack och lov!

Ikväll har jag huvudvärk och ingen lust att träna. Men programmet jag följer i Mized är snabbt svklarat, så tröskeln blir låg. Jag värmde upp med höftlyft, utfallsgång, knäböj. Sen följde superset med: 

10 per sida uppkliv på låda med vikt och 10 knäböj med viktplattor (mina hantlar är för lätta) på axlarna.

 10 knäböjaxelpress med viktplattor (mina hantlar är för lätta) 10 utfallsgång med vikt.

10 korsande utfall med vikt och rodd med hantlar i planka.

10 sittande rotationer med viktplatta, planka med benlyft. 

Sen var jag både genomsvettig och flåsig. Ett riktigt bra avslut på den här tisdagen.

Åh, vilken jädra jobbig övning!

 Idag fick jag till veckans tredje träningspass,  hurra! Som uppvärmning gjorde jag utfall framåt, fyrstående arm- och benöyft, och en ens höftlyft. Jag följer ett program i Mized, så sen kom superset med knäböj med stång, eller jag kanske ska säga frontböj och från sittande ska man upp och pressa stången över huvudet.  Fy tusan vilken hemsk övning! Frontböjen gick bra, men att skjuta upp sig och pressa upp stången så axeln blev helt utlåst tog förbaskat mycket på bålmusklerna. Jag orkade inte 10 strikta, utan fick nöja mig med 8, därefter var den andra övningen låg rodd som gick lätt och alldeles för snabbt! Men tre varv med dem övningarna och hela kroppen kändes skakig. 

Nästa superset var utfall framåt med hantlar (jag tog vikter) och bicep curls. 

Tredje övningen var höftlyft med skivstång eller viktplatta, jag tog en kettlebell och hög rodd med hantlar. 

Fjärde övningen innebar bålfokus, vilket kändes som ett hån för mig som redan var slutkörd i bålen. 20 mountain climb kombinerat med övning där jag låg på rygg och sträckte ut armar och ben. Hemsk övning det också. Efter passet var jag helt slut! Egentligen hade jag tänkt jobba i trädgården lite, men det fick jag skippa. 

Torsdagsträning

 Ikväll har Sofie och jag tränat hemma utomhus. Vi valde ett program ur Mizedappen. Först tre övningar som uppvärmning: knäböj, rygglyft och ryggfällning. Sen gjorde vi supersöt, dvs vi gjorde en varsin övning och bytte därefter övning med varandra. Tre varv och tio repetitioner av :

Knäböj med stång och låg rodd i trx 

Utfall bakåt med stång och biceps curl i trx

Höftlyft med vikt och hög rodd trx

Knäindrag i trx och armlyft i planka

Så var det avklarat på ca 30 minuter och vi var trötta och svettiga. Tyvärr var det för mörkt att fotografera. 

Promenad i skymningen

 Klockan var strax efter sex när Katta och jag startade vår långpromenad. När vi närmade oss slutet, var klockan runt tjugo i åtta. Mörkret kröp närmare och närmare inpå oss och jag fantiserade om gömda mördare eller döda som plötsligt skulle hänga i skogen. Katta sa att jag läst för många böcker, men vi ökade båda på stegen, ha  ha. Det var sista gången vi gick i Bullerdalen en vardagskväll. Men vackert var det ikväll!