Målen för 2025 - åt skogen...

Inte ett endaste av mina mål uppnådde jag under året. Det är helt otroligt i alla fall när det gäller mig! När jag sökte mitt senaste jobb fick jag genomföra både personlighetstest som IQ-test. Personlighetstest vilar inte på en vetenskaplig grund, ska man veta. Men många företag och kommuner använder sig av det. I mitt fall framkom det att jag är oerhört målinriktad. Just det resultatet slog i taket. Därför skulle man kunna förvänta sig att jag uppnår mina personliga mål, kan man tycka. Jag hade ynka tre mål: springa en mil, laga ett mål mat i veckan och genomföra två styrkepass i veckan. Alla tre mål var genomförandemål. Jag lyckades inte med ett enda.

Hur är det möjligt kan man undra? Kanske var målen lite tråkiga, just för att de var genomförandemål, inte särskilt resultatinriktade? En annan förklaring är att jobbet och studierna har tagit mycket av min energi. En tredje förklaring är att jag föredrar att springa och styrketräna när det är kyligare. Sommarträning är inte min grej har jag insett. Då blir det uppehåll för min del och sen är det kämpigt att komma igång igen. 

Matlagning - hur kunde jag sätta upp ett mål där jag ska laga mat? Oftast kommer jag hem efter min man om kvällarna. Då är det väl logiskt att han lagar mat, säger jag till mitt försvar. Matlagning är verkligen inte min grej! Om jag vore singel, skulle jag troligen leva på soppa och mackor. Matlagning är ett nödvändigt ont som ska gå snabbt och smaka gott. Nej, min man får gärna fortsätta laga all mat!

Styrketräningen då? Gymkortet gick ut i våras och då tänkte jag fortsätta att träna hemma utomhus, i värmen... Det var inte ett bra beslut. Årets lärdom; rutiner som fungerar ska man inte rucka på! Tack och lov har jag hållt fast vid mina promenader.

Nu ska jag fundera på vilka mina mål för 2026 ska vara.

Jag har redan fått vårkänslor, trots att det utlovas snö inom ett par dagar. I februari brukar jag börja
planera för vilka blomfröer jag ska köpa.