Idag vaknade jag av väckarklockan och var sådär vidrigt trött. I vanliga fall vaknar jag innan klockan ringer, kan stänga av den och ligga och fundera en stund över vad jag ska göra under dagen. I morse stängde jag av klockan och tänkte "om jag bara fick sova lite till". Så småningom kom jag igång efter en stor koppa kaffe och en dusch. Strax efter klockan sju var jag på plats på jobbet, men jag hade redan då bestämt mig för att sluta tidigt idag. Sen hade jag en hektiskt dag när inget i princip blev som jag hade trott eller planerat. Vissa dagar gillar jag den utmaningen som sådana dagar innebär. Idag kände jag att det var påfrestande och att jag pustade och suckade en hel del. Jag kunde till viss del genomföra en planerad arbetsuppgift, men det var också allt.
När klockan närmade sig tre, åkte jag hem och handlade lite på vägen. Ja, hela veckan har jag åkt bil fram och tillbaka till jobbet. Jag får ihop 10 000 steg om dagen och nöjer mig med det nu. Bäst att skynda långsamt, så att inte höften börjar bråka igen. Efter lite kvällsmat däckade jag och sov och sov. Ibland kan jag bli besviken när jag har tänkt att göra något hemma och inget blir gjort, men nu njöt jag av att få sova. Gissningsvis har jag något virus som kroppen kämpar med. Annars brukar jag inte vara så här trött. För trots att jag har sovit under tidig eftermiddag och kväll är jag fortfarande trött.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar