Det händer sällan att jag blir riktigt jävla arg. Så arg så att händerna blir fumliga och skakar. Jag minns inte ens när jag senast blev det. Nu är jag i den känslan i alla fall. Jag måste andas djupt och försöka lugna ner mig. Men jag har så svårt att behärska mig.
Jag är så in i märgen trött på människor som utnyttjar och kör över andra. Medgörliga människor körs över utan en blinkning och omedgörliga tassas det på tå om.
Jag är så trött på människor som inte tar sitt ansvar, att jag vill skrika rakt ut. Jag är så trött på människor som bara förväntar sig att andra ska ställa upp.
Människor som vill skina och visa en snygg fasad, fast i själva verket är det bara just en skör fasad. Det finns ingen substans, ingen kärna, ingen inre övertygelse eller kompass.
Människor som strävar efter lustfylldhet och inte förstår att man ofta måste konfrontera, utmana och göra det svåra.
Människor som skiter i att många kommer i kläm eller hamnar i en omöjlig sits. Det viktigaste är att de själva är i harmoni och de verkar kunna förtränga lidandet hos andra jäkligt snabbt.
Fy fan, säger jag bara!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar