Att lyfta det positiva

Varje vecka kommer med utmaningar och glädje. Ibland ägnar jag mycket tid och ältar utmaningarna. Vad hade jag kunnat göra annorlunda? Hur hade jag kunnat hindra visst skeende? Även om det är få utmaningar, får de mycket tid till skillnad från det glädjefyllda. Nu tänker jag försöka ägna mer tankeverksamhet till det positiva, det som lyfter mig!

Den här veckan är jag glad över att ha fått till två löppass och två styrkepass. Mina blessyrer efter fallet i källartrappan har brett ut sig och skiftat till mörkare färg. Varje steg känner jag smärta i vänster smalben, Varje natt känner jag av blåmärket på höften. Det påminner mig varje dag om vilken jäkla tur vi hade William och jag. Tack och lov! 

Den här veckan är jag imponerad och glad över flera medarbetare som har klivit fram, visat att de har utvecklats. Älskar att se när människor utvecklas! Unga människor känns roligt att peppa, lyfta och se utnyttja sin potential. Men när människor som är 50 plus vågar utforska nya vägar, vågar ta för sig, är det än mer fantastiskt att se. Att se människor utvecklas är det absolut mest stimulerande och roliga med mitt jobb. Vi har ett nära ledarskap där vi träffar medarbetare fyra gånger per år och resonerar om personens mål och delmål. Det blir lätt att uppmärksamma framsteg (uppnådda delmål) och ge feedback. 

Den här veckan är jag extra glad och stolt över mina döttrar och hur de alla tre tacklar utmaningar de möter i sina liv. De är så smarta, humoristiska och stöttar varandra i vått och torrt. Jag är också extra glad över vänner som visar hur kloka de är i utmaningar de möts av. Det är inte så märkligt att jag känner en stor respekt för dem. Deras klokhet gör mig förundrad. Allra bäst är att de också ibland är lika galna som jag och hoppar på utmaningar,  ha, ha. Bra att inte vara ensam våghals! 

Foto taget när vi bowlade med jobbet och jag skrattade åt hur usel jag är på det.