Vilken fredag!

Veckans sista arbetsdag och det regnade och var mörkt ute. Jag tog bilen till gymmet och var där 6.15. Camilla och jag tränade kabeldrag, tricep press, benpress och en annan benmaskin. Strax före sju gick vi ut från gymmet. Jag åkte hem och duschade. På väg till jobbet strax före halv åtta fick jag vända och ta en omväg då ambulans, polis och räddningstjänst blockerade vägen. Det jag inte visste då, men en stund senare fick veta var, att min mellersta dotter blev skadad i trafikolyckan. 

Hon körde elsparkcykel över övergångsstället. Två bilar stod stilla  i var sin färdriktning. När Sofie kört över ena vägbanan, körde den bilen. Då körde även den andra bilen av någon underlig anledning och knuffade av Sofie från elsparkcykeln. Hon hoppade av, snubblade till och landade så illa att hennes underben gick av.

Hon blev opererad i timmar och hela familjen gick som på nålar och väntade. Det blev en avancerad operation med märgspik och metallplattor. Inget gips men oerhörda smärtor. Redan idag har hon gått på kryckor. Hon är en hjälte! 

Själv var jag lättad i morse och tänkte på hur skört livet är. I morse var det dimmigt ute och jag öppnade balkongdörren redo att ta en bild där man såg dimman lätta. Jag tog ett stort kliv ut på balkongen med vänsterfoten och märkte till min stora förvåning att foten gled rakt fram och jag gick ner i spagat helt och hållet, studsade upp och ramlade åt sidan. Min första tanke var "så här långt ner har jag aldrig kommit i spagat tidigare". Min andra tanke var - nu gick muskeln av! Fy fan vad ont det gjorde! Jag låg på sidan och kved, illamåendet kom som ett brev på posten. Jag stod på alla fyra och krävande in. La mig på rygg i sängen. Molande smärta från foten upp till rumpan. Det var som om muskeln på baksidan hade "hakat upp sig". Jag duschade, mådde galet illa. La mig på sängen en stund. Sen värmde jag en ärtpåse i mikron och la under låret. Efter en stund kände jag muskeln slappna av lite och då stretchade jag genom att dra upp knät mot magen. 

Man ska kyla där man sträckt sig och absolut inte stretcha, googlade jag mig till efteråt.  Men det hjälpte mig med värme och stretch. Den molande smärtan släppte, tack och lov! 

Redan torsdag!

Eller, tack och lov att det redan är torsdag! Veckan har varit kämpig av flera anledningar. I natt sov jag nästan nio timmar och jädrar vad bra sömn är för återhämtning! Energin är på topp och jag önskar jag kunde ha bättre disciplin och alltid lägga mig i tid! 

Promenerade till jobbet och på vägen hem fick jag sällskap av Anette. Vi tog en liten omväg hemåt för att ha sällskap så länge som möjligt. Efter ett snabbt mellanmål gav jag mig ut på en joggingtur på spåret, samtidigt som jag hade Sara i lurarna. Hon fyller 38 år idag. Otroligt att det är 38 år sedan jag låg på BB första gången! 

Morgongym och kvällstur

I morse tog jag mig äntligen till gymmet. Pulldowns, tåhävningar, magcrunches i maskin, ryggresningar och bulgarian split gjorde jag, åtta repetitioner i tre varv. När jag tränar på morgonen glömmer jag bort att jag tränat. Så under förmiddagen tänkte jag "vad darriga mina ben känns" tills jag mindes orsaken. Då gick jag runt och njöt lite av känslan.

När jag kom hem, hade jag fortfarande energi kvar. Innan regnet hotade att komma bytte jag om och gav mig ut på en joggingtur. Så skönt att släppa jobbet och bara trumma på i min egen takt och känna hur axlarna gradvis sänks. Nästan lika härligt som att promenera, nästan...

Pigg efter morgonträningen!

Regnig vecka nalkas

Ja, nu vankas en regnig vecka tydligen. Tre regnkappor har jag och ingen av dem är helt vattentät. Är det inte skamligt att man ens får kalla det för regnjacka/regnkappa när de inte står emot just regn? Det tycker i alla fall jag. Nu har jag klickat hem en regnjacka från Engelsons, som ska vara garanterat vattentät. Jag återkommer med rapport så snart jag testat den.

Efter en tid med oregelbundna måltider, har jag fått magkatarr igen. Nu blir det ett strikt måltidsschema med små måltider tätt. Symptomen jag känner av är ett svagt illamående. Då vet jag att jag måste skärpa mig. 

Helg i Stockholm

I går bilade vi till Stockholm för att se och lyssna på musikalen Änglagård. Det var en fantastisk föreställning! Under tre timmar njöt vi på Oscarsteatern. Vi satt på sjätte raden på balkong, så vi hade en svindlande blick över föreställningen. 

Efteråt blev det grekisk mat och goda drinkar, innan vi gick till hotellet på söder. Det var en mycket avkopplande och trevlig helg!

Golden hour

Underbart väder idag igen och jag var ivrig att komma hem för att ta en springtur. Kinna kunde tänka sig att hänga med. Vi åkte till hennes stuga och joggade en slinga om 3,5 kilometer. Solen höll på att gå ner, det var ljummet ute och ljuvligt med vattnet och höstfärgerna. Vi promenerade i villakvarter tillbaka, för att undkomma myggen. I skogen nära vattnet dallrar luften av mygg. Det är sådana här kvällar, då man slåss mot myggen, man längtar efter frost.

Sliten kvinna

Jag känner mig sliten efter förra veckans utbildning och följande långa arbetsdagar. Nu gäller det att hitta tillfällen till återhämtning och att vara tålmodig med sig själv. En lunchpromenad tog jag igår och på kvällen hämtade Kinna mig från jobbet. Min man hade mat färdig åt oss när vi kom hem. Vi åt och pratade en stund alla tre. Sen tog Kinna och jag en promenad i långsam mak. Så avkopplande att promenera och prata! 

I morse skulle jag ha styrketränat på gymmet, men jag orkade inte ta mig dit. På lunchen cyklade jag hem till Sofie och David. De åkte till Örebro och jag satt barnvakt åt Elsa. Hon sov till strax innan 14 och då slutade jag att jobba. Skönt att sluta tidigare en dag!

Ikväll blev det en långsam joggingtur, bara för att rensa hjärnan och få lite rörelse. Det gick trögt, men så blir det när jag är sliten. Jag uppskattar att jag ändå klarar att jogga fem kilometer och vilket fint väder vi har! 

Underbar kväll!

Fin himmel

Springtur och promenad

I morse åt jag frukost ute i solskenet. Fantastiskt att kunna göra det i mitten av september! Efter frukosten gav jag mig iväg på en joggingtur. Det blev en kort tur om tre kilometer där jag stegrade hastigheten var femhundrade meter. Sista kilometern gick riktigt snabbt för att vara jag. Mest för att jag hade två personer bakom mig som jag vägrade släppa förbi. Hornen växte ut på mig och jag gav mig sjutton på att de inte skulle komma i fatt mig. Jag klarade det! 

Efter lunch gav jag mig ut och kärrade jord igen. Tänk att en kärra jord räcker till så lite! Ibland upplever jag att behovet av jord är outsinligt. Vid varje kärra förbannar jag att vi bor på en kulle... Nåja, jag grävde bort lite mer rabarber som också visar sig vara jäkligt svåra att få död på. Vilka rötter de har!

Vid halv tre tog jag och Katta en promenad i solskenet. Vi köpte fika och satt och njöt i värmen. Helt vindstilla och sol var det och vi satt där tills klockan var närmare halv fem.

Vi sitter på en bänk riktad mot sjön.
Bakom oss går en cykelväg.

Vår utsikt från bänken

Utsikt från bänken

Pigg och glad efter springturen.

Nu börjar bladen skifta färg

Dimman lättar över sjön, bild från
frukosten i morse.

Fredag och lördag

Igår var de tre äldsta barnbarnen här. Vi kastade boll, åt mat och myste med godis. I morse åt vi frukost utomhus och då hörde Stella och jag ett skall. När vi kikade ner från altanen såg vi en räv som sprang för glatta livet och en katt som stirrade lite dumt på oss. Kul med en räv i trädgården! Lite senare på förmiddagen var vi med de två äldsta till lekparker i närheten. De blev rejält rastade, då de fick promenera mycket, förutom när mormor bar dem på ryggen. De är glada hela tiden och konverserar om allt de ser och upptäcker. Så himla roligt att umgås med dem!

På eftermiddagen kom yngsta barnbarnet tillsammans med sina föräldrar. Nu står Svante på huk, reser sig och står lull. Han är riktigt charmig.