Regnig lördag

Vad gör man en regnig lördag? Jag har slängt skräp på tippen, städat och tvättat. Trista göromål men himla tillfredsställande när det är färdigt och det doftar rent i hela huset. På eftermiddagen kom Kinna med en hembakad äppelpaj och vaniljgrädde. Mums! 

Sedan i våras har jag bara tränat sporadiskt. Först var det rädsla för att få kristallsjukan igen som höll mig tillbaka. Sen tröt motivationen. Ja och sen fick jag kristallsjukan/virus på balansnerven eller vad det nu är och tappade motivationen igen.

En gång i tiden tränade jag för att bli och vara den bästa versionen av mig själv. För jag tänkte, att om jag tränar så mycket att jag är den bästa versionen av mig själv, är jag förberedd på åldrandet eller sjukdom. Kroppen har större möjligheter att slå tillbaka, om man är i sin bästa form, tänkte jag.

Den där glädjen och lusten i träning har inte riktigt funnits på länge. Jag skulle vilja känna lusten och glädjen i min träning. Just nu gör jag inte det. Ärligt talat känns det bäst att bara ta promenader. Det är tråkigt att vara i det här "slapp-diket". Jag vill känna mig stark och energisk!

Jag måste hitta tillbaka till min målbild: att bli den bästa versionen av mig själv. Mina tankar måste påminnas om att det är långsiktigt arbete som gäller. Egentligen vet jag vad som behövs för att komma få in träningsrutiner igen; korta, lätta pass tre gånger i veckan. Absolut inget eller ingen hindrar mig från att börja i morgon! 

Väldigt god äppelpaj!

Bild från 2018