I ett rum har var och en ett ansvar att sprida det positiva ljuset. Det gäller inte bara i real Life, när man träffar någon personligen, utan även i sociala medier. I sociala medier kan en del skriva elaka eller negativa kommentarer och dessa benämndes då som mörka personer. Än så länge har jag inte träffat på otrevliga människor på nätet. Däremot har jag träffat på "mörka människor" i verkliga livet. Det värsta som finns är när man sitter en grupp glada människor, så kommer det en "mörk person", som säkert har det jobbigt på något sätt, eftersom hen är på så dåligt humör, att allas inre positiva ljus släcks illa kvickt. Det enda man kan göra är, att ta eget ansvar och hela tiden tänka på att själv vara positiv.
Jag tror att det är jätteviktigt att omge sig med positiva personer och välja bort de mörka eller minimera kontakten med dem. Det är väl inte utan anledning man säger att en del personer ger en grått hår. Själv tycker jag det är lätt att vara positiv, se lösningar istället för att sucka, så svårigheter och vara negativ. Kanske har min uppväxt påverkat mig, eller så är det arv och då definitivt från min mamma. Det kan vara en kombination av arv och miljö. Jag är bara tacksam över att jag inte är en mörk människa.
Visst blir man smittad av andras leenden och glädje! Här är det min älskade pappa som ler mot sitt barnbarn Sara, som fotograferade honom. 
