Pannkakor och joggingtur

Mannen var borta när jag kom hem så jag fick fixa lite mat själv. Matlagning är inte min grej alls. Några rätter kan jag laga utan recept. Spagetti med tomatsås, rabarberkräm, våfflor och pannkakor är några få exempel. I kväll var jag sugen på pannkakor så jag gräddade ett gäng. Varje gång jag gräddar pannkakor tänker jag på min farmor. Det var hon som lärde mig att grädda dem så de blir krispiga i kanterna. 

Så fort mannen kom hem, bytte jag om och stack ut på en joggingtur. Duggregn, mörker och elva grader varmt. Elva grader varmt i november är verkligen oroväckande varmt. Men vad skönt att kunna springa i tunn långärmad topp med reflexmässigt över! Temperaturen var helt perfekt! Tre kilometer blev det igen. En början som är helt ok, men klart att jag strävar efter att springa längre pass så småningom. 

Promenad, lite styrka och yoga

En hel del promenerande har det blivit under dagen. Jag lyckades pricka in det så jag slapp regnet. Luften var helt underbar, så där så jag inte har lust att gå in. Nästan så jag blev frestad att ta en springtur även i kväll. Men jag hejdade den impulsen.  I stället plockade jag fram gummiband och kettlebell. Bensparkar åt sidan och bakåt med gummiband. Lite uppmjukande rörelser med gummiband för axlar, armar och skuldror. Därefter kettlebell svingar och knäböj. Plankan som är en övning jag inte gillar men behöver fick avsluta. Det är nästan jag känner pytte lite lust att träna på gymmet. Lite, lite rycker det i gymnerven...

Nu blir det en halvtimmes yoga med fokus på höfter. Jag är så himla stel och har alltid varit det, även som barn. Jag får kämpa för varenda millimeter.

Månen när jag promenerade hem

Månen från vår balkong

Springtur

I morse körde vi bort allt skräp. Tippen öppnar klockan nio, men vi lyckades komma in tidigare. Två minuter i nio var vi ute igen och allt skräp var avlastat. När vi kom hem bytte jag om och gav mig ut på en joggingtur. Luften är underbar i dag. Benen kändes bra, flåset ok så efter två kilometer sprang jag sju intervaller. Tre lyktstolpar löpning och två lyktstolpar gång. Efter tredje intervallen kändes benen möra och sega. Jag krigade på och motade undan impulsen att sluta. Nöjd och glad promenerade jag hemåt. 

Någon sa att man ska titta upp mot himlen under den mörka årstiden. Ögonen ska "dricka" så mycket solljus de kan, så energinivåerna fylls på. Jag stirrade upp mot skyn och förundrades över alla ljud jag hörde: ett billarm, en hackspett, kyrkklockor och utryckningsfordon, skogens sus och fågelkvitter. Långsamt, långsamt blev det allt ljusare. Solen kämpade sig genom moln och dimma. 

Är det ringblommor som kommer nu?

Torsdag, fredag och lördag

I torsdags umgick jag och Nova. Först åkte vi runt och fixade lite ärenden, bland annat köpte vi pyssel. En del av det lämnade vi hos Stella som var hemma och krasslig. Nova pysslade och bakade pepparkakor. 

Igår umgicks William och jag. Vi åkte skridskor i Nobelhallen, där även Kinna och Olle åkte tillsammans med oss. Lunch på McDonalds och därefter blev det pepparkaksbak. Så mysigt att få egentid med barnbarnen. När de har syskon uppskattar de att få vara ensamma ibland hos mormor. 

Idag har mannen och jag tagit hand om allt skräpvirke vi hade. Min man sågade till långa bräder, så de ska få plats på liten släpkärra. Jag kärrade allt ner och la i högar. I morgon ska vi köra det till tippen. Skönt att bli av med allt skräp.

Lite träning igen

I morse vaknade jag tidigt och kunde inte andas eftersom jag var så täppt i näsan. Till slut gick jag upp och la mig i soffan och läste. Hela morgonen snörvlade jag, sen gav det sig alltmer. När jag kom hem kände jag mig som vanligt. Så jag bestämde mig för att ta en springtur efter maten. Det blev tre kilometer på asfalt med två svaga uppförsbackar. Luften var ljuvlig och jag kände inget av snuvan. Allergi kan det väl inte handla om i slutet av oktober? Men vad ska man tro?

När jag kom hem tog jag fram kettlebellen och gjorde knäböj, axelpress och plankan. Tyngsta övningen var axelpress, tyckte jag. Överkroppen behöver mer styrketräning, upplever jag. 

Skridskoåkning och trädgårdsarbete

Idag har det inte blivit särskilt mycket gjort. Lite trädgårdsarbete då jag släpade fram gammalt virke som legat under altanen. Det ska bort! Krattat löv har jag också gjort. Sen sydde jag om gardiner jag köpt. Öljettringar tycker jag är fula, så dem klippte jag bort på fyra längder och sydda rynkhuvud med kanal. Tyget var uselt, vilket man inte förväntar sig när det var dyrt. Upprepade gånger fastnade tyget, "krullade till sig" och var allmänt tålamodsprövande. Skittyg, rent ut sagt, men nu är alla längder färdigsydda. De kommer hängas upp efter jul. Ingen idé att hänga upp dem nu, när jag snart ska hänga upp julgardinerna. 

I kväll var jag med de största barnbarnen och David till ishallen. Där var det kallt och så kryllade det av folk. Sådär så att jag var orolig att krocka med någon. Krockar undvek jag, däremot drattade jag omkull på knä. Väldigt genant, men jag slog mig inget. Nu måste jag skaffa mig en hockeyhjälm!

Episk träningsvärk

Lördag och jag vaknar fylld med energi. Redan vid första steget ur sängen känner jag träningsvärken i benen. Hur är det möjligt att tappa så mycket flås och muskler under sex veckor? Jag har ju promenerat i princip varje dag, trädgårdsarbetat flera gånger då jag har suttit på huk i evigheter och rensat ogräs. Det är för mig en gåta hur en liten joggingtur om tre kilometer i maklig takt, kan leda till så grym träningsvärk. Gamla meriter betyder inte ett smack, inser jag. Nya tag med träning krävs med andra ord!

Igår hade jag huvudvärk. Idag avlöser nysningarna varandra och som en god medarbetare blir jag förkyld på en ledig dag. Typiskt! Energinivåerna är ändå på topp, så jag ignorerar snuvan. Stella och jag har en date i eftermiddag och jag ska slå in födelsedagspresenter till Svante och William. Flera julklappar ska också slås in. Förr var det en utmaning att gömma julklappar till tre döttrar. Nu är det än större utmaning att gömma julklappar till sex barnbarn. Gamla hus har för få garderober!

Nu längtar jag efter snö! Ljuset, knarret under skorna, den krispiga luften och allt man kan göra tack vare snön. Mindre än två månader till julafton och snart november, vilket skulle kunna innebära snö. Fortfarande spirar dock grönskan här och där i trädgården. Luktärtor verkar vara tåliga, nya skott spirar för fullt. I och för sig har det knappt varit minusgrader ännu och beviset för milt väder känner jag i form av ett stort, kliande myggbett på vänstra låret. Jag får troligen stå ut med regn och plusgrader ett tag till.