Bättre och bättre dag för dag

Idag har jag känt mig bättre igen och hörseln på höger öra är också bättre. I morse kunde jag gå nerför trappan utan att hålla mig i något till bottenvåningen. För tre veckor sedan hasade jag på rumpan nerför källartrappan till tvättstugan. Då var jag så illamående och yr. Så det känns verkligen som en seger att kunna gå nerför en trappa utan att hålla i ledstång eller luta mig mot väggen. 

Jag jobbade till 16.40 och sen orkade jag att ta en lite längre väg hem, så idag har jag knatat ihop 5,5 kilometer sammanlagt. Jag går långsamt, vinglar lite då och då, men jag tar mig framåt. Efter lunch promenerade jag och min vapendragare till ICA för att köpa fika till arbetsplatsmötet. Så idag har jag fått ihop drygt 18 000 steg.

Dagens outfit 

Ser lite piggare ut

Pelargonerna frodas

Den högra pelargonen har
mamma gett mig för många
år sedan. 

Kämpar med illamående

Sedan jag var till vårdcentralen i slutet av juli har jag testat flera gånger per dag att tryckutjämna. Vänster öra sköter sig, medan höger öra har varit "heldött". I morse rörde sig plötsligt höger trumhinna när jag tryckutjämnade. Aha, tänkte jag. Nu har vätskan sjunkit undan lite i örat och påverkar balansen igen, därav illamåendet. Under arbetsdagen har jag inte tänkt på locket i örat, eftersom jag har hört ganska bra. Så kanske att jag så småningom får tillbaka hörseln.

Men jag har mått tjuven hela dagen. Jag upplever att jag inte har sämre balans, bara ökat illamående. Jag promenerade närmsta vägen till och från jobbet och idag hade jag bestämt mig för ett pyttelitet trx-pass skulle avsluta kvällen. 

Jag gjorde knäböj med y, rodd, tricep press,  balansövning med draken, mountain climb,  hamstring curl, pendeln, grodhopp och så hängande knäuppdrag. Alltså jag flåsade som en astmatisk gammal hund. Konditionen är sååå dålig nu och musklerna är ett minne blott. Nu får jag verkligen kämpa mig tillbaka!

Uppvärmning med gummiband 

Knäböj

Upp till V

Rodd

Tricep press 

Draken

Draken en utmaning nu

Pustar

Pendeln

Hamstring curl 

Hamstring curl 

Stol till hjälp att nå

Hängande knäuppdrag 

Hänger utan knäuppdrag 

Grodhopp 

Skitjobbigt men glad ändå 

Man ska inte ropa hej...

Igår var jag så glad över att jag kände mig bättre. Idag har det varit en skitdag med illamående och yrsel. Det kändes som att resa minst en vecka tillbaka i tiden och jag blev rädd för att kräkas igen. Typiskt när jag kände mig så mycket bättre igår!

Idag hade jag tänkt att städa och till och med göra några styrkeövningar. Det blev inget med det. Steffanie och Svante kom på besök under förmiddagen. Min man lagade en god lunch och efter den sov jag en stund. Men jag mådde inte bättre av det. 

På eftermiddagen kom Stella och Nova på besök. Jag satt på soffan och tittade när de pysslade och så drack jag en halvliter vatten. Efter det kände jag mig lite bättre. Men det var först efter kvällsmaten som det vände, när jag åt tacos med salta majschips. Kanske var det så att jag behövde salt och vätska?

Svante älskar hästar och går på ridskola. 

Svante och jag målar 📸 Steffanie 

📸 Steffanie 

📸 Steffanie

📸 Steffanie

📸 Steffanie

📸 Steffanie

📸 Steffanie

Hemlighetsmakeri och pyssel

Idag har jag haft riktigt roligt med förberedelser inför Steffanie och Albins bröllop. Dessutom har jag slagit in födelsedagspresenter till Lovisa, så svetten lackade. Jag har beställt ett gulligt tyg från Olssons tyger, som jag ska sy påslakan till dockspjälsängenjag köpt på loppis.  

I natt sov jag som en stock och vaknade pigg som en lärka och var bara lite yrslig. Humöret blev på topp direkt. Bra sömn i kombination med mindre yrsel är allt som behövs. Vädret är underbart och det blir man också glad över. Fortfarande blommar en hel del blommor i trädgården och citronerna växer.

Citronerna är så gröna att de är svåra
att se bland bladen.

Två dagar på Loka Brunn

Torsdag och fredag har vi med jobbet varit på Loka Brunn. Vi har haft det mycket trevligt och roligt. Det är fina omgivningar där och vädret var toppen med sol och värme. I eftermiddags lyssnade vi bland annat på Nour El-Refai som berättade om sina erfarenheter av skolan. Det var tänkvärt och berörande. Nu är jag verkligen glad över att det är fredag och helg. Jag ska vila och slappa så mycket som möjligt!

Torsdagens outfit 

Vilken härlig dag!

Idag hade vi en kick-off på jobbet. Vi åt en härlig frukost i lugn och ro. Sen pratade vi om våra mål för läsåret och vilka insatser vi ska göra för att nå dem. Sen fikade vi och gjorde samarbetsövningar som ledde till många skratt. Vi har verkligen haft en toppendag idag!

Igår bakade jag en smulpaj med rabarber. Den blev lyckad. Först skalar jag rabarbern och hackar den i bitar. Sen lägger jag bitarna i en ugnfast form. Jag sockrar och häller på lite vatten. Sen skjutsar jag in den i ugnen och där får den stå i 225 ° medan jag gör pajdegen. Jag häller i så mycket mjöl som jag tror behövs för att täcka rabarbern. Sen tillsätter jag rörsocker. Jag brukar ta ganska mycket, säkert 1 dl. Sen tillsätter jag så mycket smör som behövs för att degen ska bli smulig. När jag har fått degen i den konsistens jag önskar, tar jag ut rabarbern, som nu blivit lite mjuk, täcker den med pajdeg och låter den stå 20 minuter i 225 °. Pajen blir crunchig av rörsockret och det är himla gott, tycker jag. 

Vaniljsås måste man ju ha till

Dagens outfit

Bittra människor är inte roliga!

Det finns stunder i livet när något skaver. En orättvisa, ett svek, ett beslut vi inte fick påverka, en relation som inte blev som vi hoppades. Bitterhet kommer smygande, nästan omärkligt kanske för den som är drabbad, lite tydligare för oss vid sidan av. Bitterheten binder personen till det förflutna, till gamla händelser. Det kan vara årtionden sen något hände. Personen ältar, upprepar samma sak om och om igen. Bitterheten gör personen vaksam och att hen tolkar världen genom ett filter av misstro. För varje gång personen håller fast vid att någon eller något har gjort hen illa, håller personen samtidigt fast vid en version av sig själv som inte går att förändra. Människor som önskar andra olycka, som möter dem de är bittra på med knutna nävar, måste bli oerhört dränerade.

Tänk vad energi det slukar att hela tiden upprepa, älta och att inte kunna befria sig från dess grepp. Man behöver inte förlåta, inte glömma - men man kan lära sig något av det som har hänt, eller i alla fall försöka lära sig något och GÅ VIDARE! Det måste vara oerhört svårt att känna glädje, nyfikenhet, hopp, lugn och att se framåt och inte hela tiden bakåt. När du släpper bitterheten kan du agera framåt, fatta beslut, påverka din framtid. Utan rastret av bitterhet, kan personen se på situationen nyktert och skilja mellan vad som faktiskt hände och hur det kändes, vilket ger mindre drama.

Att inte vara bitter är att vara hel!