Eländes elände

William har fått tredagarsfeber, Stella, Nova och Sofie maginfluensa och nu känner jag att jag har ont i halsen. Mest synd är det om Stella och Nova så klart! Själv muntrar jag upp mig genom att boka bord på restaurang nästa fredag. Då blir det aw med Kinna i Örebro. 

Igår styrketränade Marlene och jag. Det blev ett överkroppspass. I morgon skulle vi köra ben, men jag misstänker att jag är rejält sjuk i morgon,  känns så just nu i alla fall.  Blä!

Bilden tagen i svärföräldrarna trädgård i Strömstad 

Hemmaträning

Idag slutade jag tre och gick till ICA. Vi har två ICA-butiker nära jobbet, vilket är väldigt praktiskt. Just idag handlade jag till Sara och William. Han är sjuk för andra gången i sitt liv. Otroligt att ungen hållt sig så frisk, trots att han gått på föris flera månader. Förhoppningsvis blir han frisk snart! 

När jag kom hem slappade jag och åt lite. Sen genomförde jag ett halvhjärtat pass med kettlebell. Mästerfuskaren är jag det. Bäst tränar jag efter ett program eller med sällskap,  annars gör jag bara lite som jag känner för. Det man ofta känner för är övningar man är bra på. Så jag svingade, marklyft och pressade. Sen yogade jag i 30 minuter. 

Nya kängor

När det närmar sig vinter behöver man nya kängor. Nu valde jag att köpa ett par vandringskängor från Solomon. De är supersköna och sitter som smäck på mina knöliga fötter. Nu kommer jag varken bli blöt, frysa eller halka med de här kängorna.

En helg i Strömstad

Fredag var en jäktig dag för mig. Det var studiedag med guidad tur på Kulturkvarteret där våra elever har undervisning i profil dans, drama och makerspace. Sen bowlade vi till fyra och jag hastade iväg till bilen eftersom jag hade klipptid klockan 17. Efter den skyndade jag mig hem, hämtade vår packning och så åkte vi till Strömstad. Klockan blev tio innan vi var framme. Svärmor hade gjort räkmackor och bjöd på vitt vin till. Det var varmt så vi satt på altanen till klockan tolv innan vi la oss. 

På lördagen promenerade vi på stan, fikade i solskenet. Svärmor bjöd på lasagne till lunch och vi satt ute i solen hela eftermiddagen och pratade. På kvällen åkte vi in till stan och vi bjöd på mat på en tapasrestaurang. Det var en väldigt avkopplande och mysig lördag utan några "måsten". 

Efter frukost idag gav vi oss iväg hemåt för att fira Sara som fyller 35 år idag. Hon bjöd på körsbärstårta. Sofie och Steffanie, Albin och småtjejerna var också här. När de åkte hem städade jag, tvättade och strök. I morgon är det vardag igen. En ny vecka och mina batterier är laddade.

Här kan eleverna uppträda 

Mysig soffa i biblioteket i Kulturkvarteret

En av flera danssalar

Före klippning

Efter klippning

Lillstugan vi sov i

Lillstugan framifrån 

Stora huset med inglasad altan

Svärmor har satt ihop det här blomarrangemanget. Superfint!

Sömnbrist

 I natt sov jag i Örebro hos Sara och William. Vi satt uppe för länge förstås och tittade på en musikal. Sen vaknade William mitt i natten och vi roddade om sängplatser. Så påsarna under ögonen var gigantiska i morse och jag undrade hur jag skulle orka med dagen. Men med mina roliga kollegor är det enkelt att jobba även när man är trött. Herregud vad många gånger jag har skrattat idag. Mest åt mig själv och mina misstag. 

När jag satt på bussen hem med solen i ögonen, väcktes energi i mig. Promenad eller styrketräning? Eftersom jag redan promenerat fyra kilometer till jobb och busshållplatser, blev det styrketräning. Marlene och jag tränade i en timme. Idag gick det lite lättare med bänkpress. Det lönar sig att träna assisterande chins, dips, biceps curl! 

I morgon händer det! Jag ska äntligen bli av med mitt hängiga hår, så jag slipper se ut som Svenne i Svenne o Lotta. Min frisör är sjuk, men som tur är kunde Anna, en av de andra frisörerna klippa mig. Längtar!

Stresslindring de lux

Måndagar innebär möten till förbannelse. Förutom att man sitter så gott som hela dagen, är det stressigt att gå från möte till möte. Så det var en välsignelse att ta en kvällspromenad med Kinna. Så skönt att få röra på kroppen! Som vanligt känns det som om axlarna sjunker för varje steg. Luften var helt perfekt tempererad. Vi kunde gå lite snabbare utan att bli svettiga.  Drygt sex kilometer blev det.

Jag har nedräkning till fredag när jag
äntligen ska klippa mig! 

Tredje gympasset

 Jag erkänner,  jag har blivit sämre på att dokumentera mina träningspass. I morse var det tredje gympass för veckan som genomfördes i allafall. Min entusiasm var låg, kan jag avslöja. Men med Kinna som inte låtsades om det, utan bara matade på med övningar,  så gick det vägen. Efteråt fick jag som vanligt energi och jobbade några timmar.

Gillar inte floskler, men visst ligger det mycket i det som sägs, att man aldrig ångrar ett träningspass efteråt.

Nej, riktigt så varmblodig är inte
Kinna. Kortet är raget när det var varmare

Rejält gympass

Ikväll blev det ett riktigt långt styrkepass på gymmet tillsammans med Marlene. Vi tränade ryggen i dragmaskin och assisterande chins. Vi tränade baksida ben i maskin, framsida ben  i knäböj, bröst, armar och axlar i bänkpress, och assisterande dips. Vi tränade core (och armar) när vi gjorde hängande knäböj, plankan och i en "magmaskin".  Vi höll på i cirka 1 1/2 timme. Oj, vad möra och nöjda Vi var efteråt. Inte en enda bild tog jag eftersom det var tjockt med folk och direkt efter passet fiskade Marlene upp en chokladbit åt oss var. Vips glömdes det där med bilder bort.

Så håll till godo med ett par bilder från min promenad från jobbet till Socialkontoret i Örebro. Tisdag och onsdag eftermiddag är jag där en stund. Promenaden dit och tillbaka är en ren njutning. 

Någon frågade mig om jag alltid är så glad som jag ser ut. Öh, nej, inte alltid! Det vore märkligt,  men jag är ju optimist som ofta kan se det komiska när mindre önskvärda saker händer. 

Neutral eller?

Arga leken börjar nu!

Veckans första träningspass

Måndagar brukar jag inte vilja träna, men eftersom helgen gått i vilans tecken,  var jag sugen på att träna idag. Solen sken och det var 15 grader varmt, så jag tog bilen och åkte så jag kunde ta min favoritrunda innan det blev mörkt. Den går nära vatten hela tiden och mestadels i skog. Väldigt behagligt för fötter och ben att trumma på stigar. Mindre skönt var alla knott som hängde både här och där. Nåja, det var ju inte älgflugor i alla fall. 

Sista två kilometerna blev det allt mörkare och jag är mörkrädd. Varje prassel när fåglar lyfte, fick mig att öka takten. Dessutom mötte jag två personer och jag kunde inte låta bli att tänka, vad gör de ute i mörkret,  hi, hi trots att jag själv kunnat få samma fråga. Lättad tog jag mig till bilen, kastade mig i och hann tänka " tänk om bilen fått punktering nu" med en rysning åkte jag därifrån.  Hädanefter ska jag antingen ta den här turen med sällskap eller i dagsljus!