Igår kväll läste jag för länge igen. Den nya Kristan Higgins boken var superbra! De sista sidorna läste jag i morse. Jag cyklade till och från jobbet. Under lunchen kom min förra chef och vi tog en rask promenad om 40 minuter. Efter 10 timmar på jobbet var det en trött kvinna som cyklade hem.
Jag kom hem till ett städat kök och färdiga matlådor och min man som satt i soffan och pustade. Vi åt mackor och sen gav jag mig ut på en joggingtur. Ögonen var torra som fnöske av trötthet och jag aktade mig noga för varje trädrot och liten sten som jag riskerade att snubbla på när jag släpade mig fram.
Första backen uppenbarade sig och jag segade mig uppför, andra backen likaså, men tredje och fjärde gick jag. Benen kändes döda, stumma, tunga, stela även när jag gick. Det blev 1.6 kilometer och där gav jag upp. Gick i snigelfart hem, gäspade och tänkte "ikväll SKA jag lägga mig tidigt!"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar