Skogsäventyr

Ikväll tog jag en joggingtur. För en gång skull ville jag inte ta samma gamla runda, utan började med två kilometer på asfalt. Bilarna svishade förbi och jag tröttnade på det. Snabbt kilade jag över vägen på ett ställe och följde en gräsbevuxen väg tills den tog slut och övergick i en stig. En djurstig är inget att lita på har jag lärt mig nu. Den blev mindre och mindre för att till slut upphöra. Jag kämpade på ett tag, men fick ge upp och vända.

Jag försökte ta en annan väg, hamnade vid en viltkamera. Med all säkerhet hamnade jag på bild. Tydligen är det något/några djur de matar där, eftersom det låg fullt med märkligt pellets på marken. Jag vände igen, sprang en bit, stängde av klockan och trängde mig igenom ung björkskog. Herregud vad tät den var! Så här illa går det när jag inte har med mig Kinna, tänkte jag samtidigt som jag liksom simmade med armarna när jag föste bort björkar från kroppen. Det var mossa, grästuvor, högt gräs och träd till förbannelse. Till slut hade jag borrat mig igenom skogen och kom ut rakt bakom utegymmet på spåret. Tack och lov! 

Benen kändes pigga, så jag bestämde mig för att köra några intervaller. Jag sprang två lyktstolpar, gick en, sprang två osv. Fem kilometer fick jag ihop sammanlagt. Men jag fick lite ont i ryggen under intervallerna. Förmodligen behöver jag styrketräna...

Spåret

Opålitlig djurstig...

Vackert

Glad blir man alltid av natur och rörelse 

Gräsbevuxen väg