Efter en hel dags sittande på föreläsning i Örebro, var det ljuvligt att komma hem. Jag bakade blåbärskakor och bullar. Sen gav jag mig ut på en joggingtur. I kväll började jag långsamt, sen ökade jag hastigheten. Mot slutet lät jag riktigt flåsig. När jag ger mig själv uppdrag under joggingturer, som att öka farten eller att bryta av med intervaller, så håller det tristessen borta. Fokus ligger på uppdraget mer än känslan. Jag vill undvika att fokusera på benens tyngd, den ansträngda andningen eller hur långsam jag är.
När jag kom hem blev det till att hänga lite med knäuppdragningar och plankan. Suck! Jag måste ta mig i kragen och börja gymma igen!
Tänk att augusti snart är slut. Den här månaden har verkligen flugit fram. Men jag har njutit av att ha slutat tidigt om dagarna, njutit av de ljusa kvällarna och varit uppe extra länge. Bäst att passa på att njuta medan jag kan!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar