Första tisdagen i mars

Mars är en vårmånad och i morse kändes det lite vår i luften när jag promenerade till jobbet. Då kände jag mig fylld av energi. Men det tar på krafterna att lära känna en ny arbetsplats. Så många nya ansikten, namn att lära mig och många platser/rum/vägar att hitta. När jag promenerade hem i solskenet kände jag mig mör i huvudet. Trots det bestämde jag mig för att ta en springtur så fort jag kom hem. Efter kvällsmaten gick luften ur mig och jag satt med glansiga ögon och stirrade på tv:n. Fy tusan vad trött jag kände mig!

Jag bet ihop, bytte om och gav mig ut. Huvudet värkte, sådär lite lagom otrevligt, som om skallen håller på att svälla. Jag pustade, försökte slappna av i panna, nacke och axlar. Långsamt tassade jag runt vattenpölar, snöfläckar och barmark. Efter en stund kom jag in i en behaglig lunk. Strunt samma att det går långsamt, bara fortsätt, tänkte jag. Tre kilometer blev det ikväll.