Yoga för avslappning

Under ett par dagar har jag varit krasslig. Nu för tiden tar återhämtning tid. Jag har sovit och slappat. Men i dag var jag tillbaka på jobbet. Som vanligt promenerade jag dit och hem. Kroppen kändes ok. Men för säkerhets skull blev det bara ett yogapass i kväll. 

Varje gång jag ska yoga, känner jag ett litet motstånd. Det beror på att det varken är enkelt eller smärtfritt.  Men efter varje pass känner jag mig oerhört nöjd, mjukare i kroppen och riktigt avslappnad. Så det är så himla värt att utmana mig själv och göra det. 

Motstånd, eller upplevt motstånd går en del igång på. Förr tyckte jag om utmaningar och såg fram mot att ta mig an dem. Allt kunde jag dessutom omvandla till en utmaning, även enkla aktiviteter. Städa huset och slå en viss tid, cykla eller springa snabbare. Med åldern har en viss liknöjdhet infunnit sig. Varför ska jag städa snabbare? Nej, det bryr jag mig inte längre om. Andra värden är viktigare; att njuta i stunden av nuet, att skita i att allt inte är perfekt. 

Fars dagsfirande

Världens bästa pappa och morfar firades under förmiddagen. Svärföräldrarna var också här, så även svärfar blev firad. Alla tre döttrar var här och det var riktigt mysigt. Dagen till ära hade jag ansträngt mig lite och bakat en sockerkaka. Ju äldre jag blivit, desto mer sällan bakar jag. Man skulle kunna tro att jag i min roll som mormor, bakade allt oftare. Nej, det händer alltmer sällan. Jag ägnar tiden åt annat.

Under eftermiddagen sprang Kinna och jag intervaller. Sex intervaller som bestod av tre lyktstolpar löpning och två lyktstolpar gång. Därefter promenerade vi drygt två kilometer. Ny vecka startar i morgon med nya möjligheter. Tre veckor kvar till sista rektorsinternatet. Nu gäller det att slutföra de sista uppgifterna. 

50-årig vänskap

I går firade Kinna och jag att vi varit vänner i hela 50 år. Helt otroligt att vi funnits vid varandras sida under så många år. Visst hade vi sporadisk kontakt under småbarnsåren, men varje gång vi sågs tog vi bara vid där vi slutade. Sen 2007 har vi bott i samma kommun och det har lett till att vi träffats än mer. Det är Kinnas förtjänst att jag började träna med fria vikter.

Kinna är alltid stöttande oavsett vad jag hittar på, eller hur jag har gjort bort mig. Hon lyssnar och jag kan ringa henne när som helst om vad som helst och jag vet att hon ställer upp. Hon är inkännande och empatisk och ger världens bästa kramar. Hon är rolig och vi har skrattat så vi kiknar otaliga gånger. Hon känner mig utan och innan. Jag hoppas vi ska fortsätta att åldras tillsammans i många år.

Vi firade vår 50-åriga vänskap med en 105 minuter lång lyxmassage i Örebro. Massagen var helt suverän på Relax Massage & Spa. Musklerna kändes mjuka i hela kroppen efteråt. Gissa var vi åt mat - javisst  vi var till Basta. Jag älskar den restaurangen! Kinna verkade gilla den också. Vi åt båda pasta med kyckling, så gott! 

Kinna och jag 2019

Utanför slottet efter massagen

Pannkakor och joggingtur

Mannen var borta när jag kom hem så jag fick fixa lite mat själv. Matlagning är inte min grej alls. Några rätter kan jag laga utan recept. Spagetti med tomatsås, rabarberkräm, våfflor och pannkakor är några få exempel. I kväll var jag sugen på pannkakor så jag gräddade ett gäng. Varje gång jag gräddar pannkakor tänker jag på min farmor. Det var hon som lärde mig att grädda dem så de blir krispiga i kanterna. 

Så fort mannen kom hem, bytte jag om och stack ut på en joggingtur. Duggregn, mörker och elva grader varmt. Elva grader varmt i november är verkligen oroväckande varmt. Men vad skönt att kunna springa i tunn långärmad topp med reflexmässigt över! Temperaturen var helt perfekt! Tre kilometer blev det igen. En början som är helt ok, men klart att jag strävar efter att springa längre pass så småningom. 

Promenad, lite styrka och yoga

En hel del promenerande har det blivit under dagen. Jag lyckades pricka in det så jag slapp regnet. Luften var helt underbar, så där så jag inte har lust att gå in. Nästan så jag blev frestad att ta en springtur även i kväll. Men jag hejdade den impulsen.  I stället plockade jag fram gummiband och kettlebell. Bensparkar åt sidan och bakåt med gummiband. Lite uppmjukande rörelser med gummiband för axlar, armar och skuldror. Därefter kettlebell svingar och knäböj. Plankan som är en övning jag inte gillar men behöver fick avsluta. Det är nästan jag känner pytte lite lust att träna på gymmet. Lite, lite rycker det i gymnerven...

Nu blir det en halvtimmes yoga med fokus på höfter. Jag är så himla stel och har alltid varit det, även som barn. Jag får kämpa för varenda millimeter.

Månen när jag promenerade hem

Månen från vår balkong

Springtur

I morse körde vi bort allt skräp. Tippen öppnar klockan nio, men vi lyckades komma in tidigare. Två minuter i nio var vi ute igen och allt skräp var avlastat. När vi kom hem bytte jag om och gav mig ut på en joggingtur. Luften är underbar i dag. Benen kändes bra, flåset ok så efter två kilometer sprang jag sju intervaller. Tre lyktstolpar löpning och två lyktstolpar gång. Efter tredje intervallen kändes benen möra och sega. Jag krigade på och motade undan impulsen att sluta. Nöjd och glad promenerade jag hemåt. 

Någon sa att man ska titta upp mot himlen under den mörka årstiden. Ögonen ska "dricka" så mycket solljus de kan, så energinivåerna fylls på. Jag stirrade upp mot skyn och förundrades över alla ljud jag hörde: ett billarm, en hackspett, kyrkklockor och utryckningsfordon, skogens sus och fågelkvitter. Långsamt, långsamt blev det allt ljusare. Solen kämpade sig genom moln och dimma. 

Är det ringblommor som kommer nu?

Torsdag, fredag och lördag

I torsdags umgick jag och Nova. Först åkte vi runt och fixade lite ärenden, bland annat köpte vi pyssel. En del av det lämnade vi hos Stella som var hemma och krasslig. Nova pysslade och bakade pepparkakor. 

Igår umgicks William och jag. Vi åkte skridskor i Nobelhallen, där även Kinna och Olle åkte tillsammans med oss. Lunch på McDonalds och därefter blev det pepparkaksbak. Så mysigt att få egentid med barnbarnen. När de har syskon uppskattar de att få vara ensamma ibland hos mormor. 

Idag har mannen och jag tagit hand om allt skräpvirke vi hade. Min man sågade till långa bräder, så de ska få plats på liten släpkärra. Jag kärrade allt ner och la i högar. I morgon ska vi köra det till tippen. Skönt att bli av med allt skräp.