Intervaller

Marlene hörde av sig och undrade om jag skulle hänga med och springa intervaller. Igår kväll var vi bortbjudna och det blev sent. Så jag hade ingen ork eller lust att springa. Men aldrig i livet att jag tackar nej till ett träningspass med sällskap!

Så klockan fem möttes vi i spåret och sprang intervaller. Jag flåsade och jag såg att pulsen var skyhög. Benen kändes däremot lätta. Alltid något att glädja sig åt! Mina tjugotusenstegs promenader har väl stärkt benen.

Efter intervallerna promenerade vi två varv. Det gjorde att jag idag kom upp 27 400 steg. Inte dåligt för en trött människa. 

Jag är precis så trött som jag ser ut!