I morse frös jag rejält om benen under promenaden till jobbet. Jag ångrade bittert att jag inte hade tagit på mig långkalsonger. Tänk att det blir samma chock varje år kylan slår till. Trots allt njöt jag av att se en stjärnklar himmel och försökte identifiera olika stjärnbilder.
Under flera nätter i rad har jag sovit djupt och länge. Varje kväll får jag kämpa för att hålla mig vaken. Som vanligt får jag hålla min hypokondriska sida i schack och intala mig själv att jag inte blivit drabbad av en allvarlig sjukdom. Troligen är jag trött eftersom jag har jobbat mycket, ofta med utmanande uppgifter och helt enkelt är befogat trött.
Vissa dagar är mer utmanande än andra. Just idag fick vi meddelande om hur en uppgift ska göras i rektorsutbildningen. Vi är flera som upplever det som sena instruktioner när vi måste lösa uppgiften inom två veckor. Det ger oss magont. Men det löser vi säkert som allt annat vi har oroat oss över, men ändå löst. Sista internatet närmar sig och det är både skönt och lite sorgligt.
 |
| Längtar efter snö! |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar