I förmiddags gick min man, Stella och jag på en liten skogspromenad till en lekpark. Stella är förtjust i att åka rutschkana och jag trodde att det skulle finnas en där. Vi är bortskämda med att vi har skogen bakom huset. Stella tycker verkligen om att gå i skogen. Hon stannade när hon såg kottar och sorterade dem och i början sparade hon dem, men så insåg hon nog att det blev lite för många kottar att bära på, så då fick de stanna på marken. Vi stannade när vi såg en kopparödla. Stella blev väldigt fascinerad. Under promenaden genade vi över en kyrkogård och sen var vi inne i en lite mörkare skog. Stella ville genast springa själv i skogen. När vi kom till bänkar (fanns några tycken efter vägen) ställde vi oss på den och ropade, eftersom det blev så kul eko.
Väl framme vid lekparken såg vi att det tyvärr inte fanns någon rutschkana. Men Stella provade alla gungor och var lika glad ändå. När vi gick hem lekte vi att min man jagade oss och vi gömde oss bakom träd. Vi hade lika roligt alla tre.
När vi kom hem åt Stella glass. Men hon hade inte riktigt tid att sitta still och äta glassen, så hon gav den till mig. Jag tog ett lite bett på den, men det tyckte inte Stella om. Hon tog glassen, åt lite på den, sen tryckte hon den hårt i min hand och sa "mormor, Stellas glass" med väldigt uppfordrande blick, ha, ha. Så jag fick sitta och vara första glasshållare och lite då och då kom hon och åt, samtidigt som hon lekte med sin servis.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar