Promenad med häst

I eftermiddags följde jag med Stella när hon red. Steffanie hade lånat en ponny av en kompis. Vi promenerade bland annat i skogen. Det var härligt.  Stella funderar på att börja rida på ridskola. 

Morgongym

Klockan nio i morse hämtade Kinna mig. Söndag och då startar vi morgonen med styrketräning. Idag tränade vi bara i maskiner. Pulldowns 35 kg x 8, 40 kg x 8, 42,5 x 8. Bensparkar 10 kg/ben x 8 i tre set, bröstpress 10 kg/arm x 8 i tre set. Magcrunches raka 5 kg x 10 i tre set, sneda samma vikt och tre set per sida. Axelpress med kettlebell 8 kg x 5 i nio set. Femtio minuter tog passet och jag kände mig helt mörbultad efteråt. Bra avslut på den här träningsveckan!

Fredagsfys innan mys

I morse hade jag tänkt att cykla till gymmet, men mörker och styv vind gjorde att jag tog bilen. Trettio minuter tränade jag pulldowns 35 kg x 8 i ett set och 40 kg x 8 i två set. Knäböj 10 kg x 10 i tre set, magcrunches 5 kg x 8 i tre set, bänkpress 20 kg x 10, 25 kg x 6 i två set, 30 kg x 4 i två set, 35 kg x 2.

Morgonträning på gymmet upplevs ibland som fritidsgård för äldre män. De gillar att ta långa pauser mellan lyften och att diskutera högt. Inte så märkligt att få kvinnor tränar i närheten av dem...

Nöjd är jag alltid efter varje morgonpass, även om jag ofta blir vrålhungrig under tiden, ha, ha.

Kvällsjogg

Åh, vad fåglarna kvittrade i kväll! Luften kändes så härlig efter ett lätt regn. Fötterna trummade på i en långsam rytm. Skönt att komma ut efter en heldag inomhus. Njuta av att använda kroppen till mer än att sitta. Vissa dagar går tiden långsamt, i dag rusade tiden i väg och plötsligt var klockan närmare 16.30. Då är jag inte så sugen på att promenera hem och i dag hade jag tur och fick skjuts en bit av en snäll arbetskamrat. 

Skyndade mig hem, åt snabbt och gav mig ut. Det blev en kort tur i dag eftersom jag har lite ont i en häl. Säkert ger smärtan snart med sig, men onödigt att utmana och springa långt. Nu ska jag krypa ner i sängen med en bra bok.

Morgongym, annars lat söndag

Kinna och jag tränade som vanligt i morse. Bänkpress 20 kg x 10 repetitioner, 25 kg x 6 repetitioner i tre set, 30 kg x 4 repetitioner i tre set och till sist 35 kg x 2 repetitioner i två set. Lyften i bänken tog nästan exakt 30 minuter. Vi bestämde oss för att träna ben också. Åtta knäböj med 12 kilo kettlebell i tre omgångar och åtta förlängda marklyft med 16 kilo kettlebell i tre set. 

Hungern rev i magen på mig så jag nästan kände mig illamående. Morgonträning är inte det bästa för mig och jag glömmer ofta att äta något extra innan jag åker väg.

När jag kom hem fyllde jag på med yoghurt, bärmix och granola. Till lunch lagade min man hemmagjort rotmos, så himla gott och falukorv. Resten av dagen har jag bara slappat. Min man har målat i källaren. 

Jag tog ingen bild på oss i dag, så här kommer
en gammal. Femtio år har vi varit vänner.

Finbesök

Lovisa kom på besök i dag. Så fort solen tittade fram, gick vi ut och plockade kottar, körde traktor, fikade och strosade i trädgården. Synd att det blåste kallt idag! 

Tungt och trögt

Ena passet känns det lätt och bra, andra pass känns tunga, motiga som att springa i sand. I dag var det tungt och trögt. Det är ingen idé att försöka analysera varför det är så, det bara ÄR. I styrketräningen kan jag känna att jag blir starkare för varje pass, när jag gör samma övningar under en längre tid. Jag tycker inte jag känner samma sak med löpningen. Det känns som sällsynta tillfälligheter, när det går lätt. 

Oavsett hur trögt det går, gäller det att hålla i och inte ge upp. Trumma på i ett myrtempo är bättre än att skippa passet. Efteråt var jag mest lättad över att ha det gjort.

Ljuvlig kvällstur

Underbart väder i kväll med sol som verkligen värmde och fåglar som kvittrade i kör. Kinna och jag njöt av varenda sekund vi var ute. Vi var helt överens om att ju äldre vi blivit, desto mer uppskattar vi naturen, särskilt om våren när allt vaknar till liv igen. Om några veckor kommer det att börja grönska och vitsipporna visa sig. 

Varje vår brukar känslor av glädje bubbla i mig och en surrande frihetskänsla växer i bröstet. Högt kan jag utbrista ett vårskri:  "Släpp kvinnorna loss, det är vår!". Helt utan anledning,  eftersom det knappast är någon som håller fast mig, ha, ha.

Fem kilometer jogg - check!

I kväll hade jag målet fem kilometer jogg. Ovanligt nog kändes både ben och flås bra. För en gång skull hade jag lite, pyttelite driv i steget. Två kilometer gick som hejsan, trots att jag kryssade mellan vattenpölar. Tack och lov blev jag aldrig våt om fötterna, trots klaffsigt underlag! Efter tre kilometer mötte jag för andra gången en man med hund. Han ropade "bra där" och jag låtsades att han uppmuntrade mig och inte sin lilla hund. 

Fyra kilometer och det kändes fortfarande bra. Märkligt hur det bara kan lossna och plötsligt kännas så bra! Mörkret sänkte sig alltmer och temperaturen sjönk. Klaffsiga ställen frös till och det blev lättare att ta sig över utan hoppande över pölar. Fem kilometer och jag började gå, trots att jag kunde ha hållt på längre. Bäst att inte ta i för mycket, med tanke på mina klena benhinnor! Klokt att öka långsamt, så kroppen hinner anpassa sig. Jag placerade mobilen på en bänk och tog ett par bilder. 

Promenerade hem nöjd och glad. 

Kort, kall springtur

Fy fasen vad det blåste kallt i dag! Som vanligt blev jag lurad att tro det var varmt ute, eftersom vår trädgård är skyddad av skogen. Så fort jag kom ur skogen kippade jag efter andan likt en kallsup,  i den iskalla vinden. Pannan värkte av kylan och jag förbannade min dumhet att ge mig iväg utan mössa. Först tänkte jag vända hem igen, men slumpen avgjorde. Jag mötte en man med hund och inte kunde jag vända och gå efter honom. Nej, jag ökade farten i stället och bestämde mig för att ta en runda på spåret. Tre kilometer blev det och inte en meter till. 

Nu blir det ett hett bad! 

Att vara sextio plus

Alla åldras och kroppen förfaller gradvis, vilket är deppigt att tänka på, även om det är sant. Långsamt, långsamt försämras vissa funktioner. Själv märkte jag det för 15 år sedan när jag 46 år gammal plötsligt drabbades av vallningar. En värmekänsla spred sig över hela kroppen,  allra värst var det om nätterna. Ett par gånger per natt vaknade jag blöt av svett och huttrade av kyla. Byta sängkläder och försöka somna om. Inte undra på att humöret var upp och ner och att jag blev stresskänslig! Så usel sömn jag hade under de där åren. Jo, för all del, jag känner fortfarande av vallningar, men de är tack och lov milda numer! 

Hormontabletter blev lösningen för mig och vilket himmelrike att slippa vallningar och sova bra igen! I stället fick jag ångest. En krypande olustkänsla som poppade upp i kroppen exakt samma klockslag varje dag. Till slut fattade jag att det var hormontabletterna som var boven i dramat. Tvärt slutade jag med tabletterna och ångesten försvann. Tyvärr kom vallningarna tillbaka. 

Träning, motion, sömn och mindre kaffedrickande, lindrade vallningarna. Andra drabbas även av hjärndimma och svårigheter att koncentrera sig, så jag får vara tacksam över att jag inte har drabbats av det. En del människor känner inga övergångsbesvär alls, men har ont i kroppen i stället. Var och en åldras på sitt personliga sätt.

Förutom övergångsbesvär, har synen på nära håll blivit sämre när jag har linser eller glasögon på mig. Utan glasögon/linser ser jag perfekt på väldigt nära håll. När jag har linser, kan jag avhjälpa det med att par glasögon. Förutom det har glaskroppen släppt i vänster öga, vilket gör att krumelurer simmar runt och stör synen. Väldigt irriterande och hjärnan vänjer sig inte alls vid det, som optikern lovat. 

Balansen har blivit sämre, även om jag tränar den varje dag, till exempel när jag tar på mig strumpor och balanserar på ett ben. För att någorlunda behålla förmågor jag haft, så som balans och vighet, skulle jag behöva ägna mycket tid åt att träna det varje dag. Lusten till det är ärligt talat inte särskilt stor, så jag gör det lilla jag kan i vardagen. 

Sen undrar jag hur mycket mer som raseras inuti kroppen. Funktioner och förmågor jag inte märker. Nåja, lite har jag märkt. Sämre minne har jag fått. I torsdags la jag till exempel mina handskar och nycklar på en köksö, för att stoppa in matlådor i kylen. Obekymrat gick jag därefter därifrån till ett konferensrum, satt i möte under två timmar innan jag saknade mina nycklar. Troligen glömde jag dem på köksön, för att jag inte var på min ordinarie arbetsplats. Förändrade rutiner och plötsligt uppmärksammar och minns jag inte vad jag gör. Det hade aldrig hänt för 10 år sedan.

Åldrandet pågår i sin egen obevekliga takt. Jag försöker att hänga med, acceptera och vara förundrat tacksam för varje dag kroppen fungerar och levererar. Tänk vilken kapacitet min kropp fortfarande har! Jag arbetar drygt 40 timmar per vecka, vidareutbildar mig på universitetsnivå, lyfter hundratals kilo varje vecka, promenerar 1,5 mil/vecka, joggar oregelbundet, umgås med familj och vänner, läser otrolig mängd skönlitteratur och älskar att fixa med hem och trädgård. 

Brrr, vilken kall kväll!

Kinna och jag hade bestämt att vi skulle ta en joggingtur i kväll. När jag raskt promenerade hem från jobbet frös jag, trots täckjacka och täckkjol. Om Kinna struntar i joggingtur i kväll, skippar jag det också, tänkte jag. Kinna skrev att vi självklart skulle ta en tur. Hon har inte känt hur kallt det är, sa jag till min man. 

Så var fallet, men vi var båda överens om att när vi väl är ute, är det skönt. Tre kilometer jogging och tre kilometer promenad på det. I dag har jag promenerat nästan en mil sammanlagt och fötterna känns oförskämt fräscha. Baksida lår är lite stela efter söndagens styrketräning,  men helt ok.

Morgongym

Som vanligt gymmade Kinna och jag i morse. Först ut blev bänkpress med tre set 20 kg x 10, tre set 25 kg x 8, tre set 30 kg x 5. Efter det var vi trötta i bröstmusklerna. Tåhävningar blev det också, 30 stycken i tre set. Sen kom benmördarmaskinen för baksida lår. Herregud vad kämpigt det var med ynka 5 kilo x 8 i fösta setet, innan vi modifierade och gjorde 5 repetitioner i två set. Stående planka i tre set om 30 sekunder avslutade dagens styrkepass.  Puh! 

Helgen i bilder

Veckans måltid...