Märkliga drömmar och ännu ett joggingpass

Tänk vad knasigt man kan drömma! I natt drömde jag att jag slutade att arbeta i skolan och istället försörjde jag mig på att teckna serier. Fruktansvärt surrealistisk dröm, eftersom jag är usel på att teckna. Mer än en gång har jag undrat varifrån jag får alla uppslag i mina drömmar.

Förutom drömmandet, var jag för första gången på länge sådär vidrigt trött när jag vaknade. Men jag masade mig upp, cyklade till jobbet och var på plats tio över sju. Tur att jag inte visste att jag inte skulle sätta mig på cykeln hem igen förrän tjugo i sex...

Så jag var helt mosig i huvudet av trötthet när jag kom hem. Min snälla man hade maten klar när jag rasade ihop på en köksstol. Finns det något underbarare än att få en måltid när man är dödstrött och hungrig? Nej, skulle inte tro det! Jag slukade maten, bytte om och stack iväg på en joggingtur. Idag hade jag sällskap av äldsta dottern i lurarna. Benen kändes lite ömma efter turen i förrgår. Men jag tog det lugnt. Det gäller att öka distanserna försiktigt nu!

När jag kom hem var jag trött, svettig och orkade knappt att stretcha innan duschen. Lite märkligt att det är så varmt ute trots att vi kommit till artonde november. I kväll hade jag lite väl mycket kläder på mig, kände jag. Men jag klagar inte. Skönt att slippa halka omkring på isiga vägar!

Hemmagjord club toast.